Om vi vill ha de trevliga delarna av sociala nätverk måste vi göra oss av med centrala operatörer.

Det säger Sonja Buchegger, forskare på KTH.

Hon har fått anslag från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, för att stöpa om sociala nätverk i decentraliserad form. Vi ska slippa dela med oss av privat information till företag som Facebook och Linkedin. Hennes ansökan rubricerades ”Skydd av personlig information för sociala nätverk”.

– Sociala nätverk är ett hot mot integriteten, säger Sonja Buchegger.

Hon anser att många användare inte har klart för sig hur mycket av informationen på nätverk som Facebook, Linkedin och Twitter som samlas in och bearbetas för att användas i reklam och för andra ändamål.

– Sajterna är gratis, men det innebär bara att de finansieras med annonser. Annonsörerna vill veta så mycket som möjligt om användarna, säger hon.

– Nätverken ger oss möjlighet att välja ett visst mått av sekretess, säger hon, och tillägger:

– Men det gäller bara gentemot andra användare – inte gentemot operatören.

Så operatören måste sättas åt sidan.

– Vi vill göra oss av med den centrala insamlingen av data.

Sonja Bucheggers plan är att utgå från den teknik som kallas för peer-to-peer, p2p. För ett par år sedan skissade hon riktlinjerna för ett sådant nätverk med namnet Peerson, ”peer-to-peer social network”.

P2p används sedan länge i nät för filutbyte och i internettelefonitjänsten Skype. I ett p2p-nät finns det ingen central lagringsplats för information, utan varje deltagare i nätverket har sitt eget utbud av information.

Varje deltagare kan kommunicera direkt med andra deltagare. Vill man inte vara med längre kan man, så att säga, dra ur sladden.

Men det räcker inte, säger hon:

– Det behövs också tekniker för kryptering och åtkomstkontroll.

Vetskapen om att information på Facebook i praktiken blir allmän egendom, och är omöjlig att ta tillbaka, har uppenbarligen inte minskat nätverkets dragkraft. Så man kan undra ifall ett p2p-baserat alternativ har en chans.

– Mitt mål är inte att övertyga någon om något, utan att tillhandahålla verktygen för den som vill använda dem.

Den nya typen av nätverk behöver inte nödvändigtvis köras på internet.

Sonja Buchegger tänker sig att man vid behov kan återgå till det tidiga 1990-talets teknik med uppringda förbindelser. Ett kvarlevande nätverk som förmedlar meddelanden på det sättet är Fidonet.

Hon berättar också om en workshop i norra Sverige, där hon fick se hur trådlös teknik på helikoptrar användes för att förmedla meddelanden. Det kunde bli dygnslånga väntetider.

– När det inte längre finns en central server kan vi gå vid sidan av internet.

Vi som är vana vid ögonblicklig dialog skulle nog ha svårt för det, men det finns situationer där långsam och svårspårad kommunikation är att föredra framför snabb och lättspårad. Vem som pratar med vem är intressant för diktaturer, ofta mer intressant än vad som sägs. Det kan då hjälpa att slussa meddelandena genom kanaler som är svåra att övervaka – även om det tar tid.

Sonja Buchegger talar om ”delay-tolerant networking”.

– Eller kanske opportunistisk – när du hittar en anslutning så använder du den.

Hon ser inte de lokalt baserade nätverken enbart som en begränsning. Hon tänker sig också att de kan utgöra lokala gemenskaper.

– Om du letar efter en pianolärare är du inte intresserad av en som bor i Kalifornien.

Ett problem är att information är lätt att kopiera. Även om du tar bort en fil från nätverket kan det finnas kopior som du inte kommer åt. Sonja Buchegger nämner försök att reglera åtkomsten till bilder och andra filer, men de har visat sig lätta att kringgå. Även om en text eller bild är kopieringsskyddad kan man alltid ta en skärmdump.

– Det går nog inte att göra något osett, tror hon.

Datakommunikation är Sonja Bucheggers specialitet. Hon studerade datakommunikation först i sitt hemland Österrike, sedan på Federala tekniska högskolan i Lausanne i Schweiz och skrev sin doktorsavhandling om hur man upptäcker intrångsförsök.

För ett år sedan rekryterades hon till KTH i Stockholm. Innan dess arbetade hon för Deutsche Telekom Laboratories i Berlin.

– Jag fick mer anslag här, sammanfattar hon.

Hon handleder ett par doktorander. En av dem forskar i hur kryptering kan användas för att skydda den personliga integriteten. En annan, som ännu inte är rekryterad, kommer att få forska på systemsidan om hur man bygger upp ett distribuerat nätverk med ojämn resursfördelning så att det kan hantera kommunikation av olika slag. Allt från korta textmeddelanden till digital video kan passera genom ett nät av Peerson-typ.

Projektet pågår till 2015.

– Det vi gör är forskningsinriktat, säger Sonja Buchegger. Vi ska inte leverera en färdig tjänst. Det vi ska leverera är komponenterna, legobitarna.

Fakta

Sonja Buchegger föreslår en typ av sociala nätverk. De kallas för Peerson, kort för ”peer-to-peer social networks”.

De ska bygga på lokalt baserade nätverk som inte är beroende av servrar på internet. Internet kan användas, men alla data ska lagras lokalt hos användarna.

Tänkbara sätt att kommunicera är uppringda förbindelser i telefonnätet, trådlösa lokala nätverk (wi-fi) och direktkommunikation mellan mobiltelefoner. Det går också att använda nätverk i flerfamiljshus och på arbetsplatser.

Tanken är att nätverket ska kunna välja de tekniker som står till buds.

Användarnas data ska finnas hos användarna. Var och en ska äga sina egna data.

Läs mer i uppsatsen ”Delay-tolerant social networking” på bit.ly/gAFNCB (extern länk).