Christopher Kullenberg stämmer träff med mig på Café Sodom, som ligger på en sidogata intill Maria kyrka på Söder i Stockholm. Där finns gratis bredband och man kan sitta hur länge som helst. Möblemanget är kantstött, men espresson har crema med rätt nyans. Kaféet med det syndiga namnet har hyllor fyllda med böcker från förlag med namn som Kolik.

– Det viktiga med yttrandefrihet är att vi praktiserar den, säger Christopher Kullenberg, som säger att han kombinerar två liv. På dagarna doktorand i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. På ledig tid aktivist för friheten på nätet.

Om aktivisterna för frihet i någon form på nätet kan ordnas i en skala så har vi busarna i ena änden, som Pirate Bay, Anonymous, hemlighetsfulla sammanslutningar av hackare. I andra änden har vi grupper av det slag som Christopher Kullenberg verkar i, Juliagruppen och Telecomix. Det är välartikulerade sammanslutningar som ibland tar till långa och svåra ord – ”sociocyphernetic jellyfish cluster” – på ett sätt som kanske, eller åtminstone delvis, är en drift med akademisk jargong.

Mer praktiskt är det Telecomix som har uppfunnit svartkastet, en offerdator som förses med kommunikationsprogram, kopplas in i smyg på ett företagsnätverk där det lämnas kvar obevakat och förmedlar meddelanden tills någon upptäcker svartkastet och rycker ur sladden. Svartkast gör ingen skada på värdnätet, bara snyltar.

Syftet är att bygga upp ett internet bortom filter och censur.

– Vi kan inte bara luta oss mot en princip som formulerades på 1700-talet, säger Christopher Kullenberg om yttrandefriheten.

I ”Det nätpolitiska manifestet” som han gav ut förra året skriver han att ”en stat som inte kan hantera att medborgarna kommunicerar fritt med varandra är inte en demokrati värd namnet”.

Han har startat The Resistance Studies Network för samhällsvetenskapliga studier av motstånd mot makten. Han startade också webbtidskriften Resistance Studies.

– Det var nystartat, det fanns inga pengar, men jag tänkte att ”jag kan”, och det är ju billigt att starta en tidskrift på internet.

Nu lämnar han över redaktörskapet för att få tid att skriva klart avhandlingen om kvantitativa samhällsvetenskaper.

Christopher Kullenberg ser försöken att censurera och blockera internet som dödfödda, men inte harmlösa.

I Nordafrika erövrade oppositionen yttrandefriheten tidigare i år och störtade två diktaturer. Mobiltelefoner och Twitter spelade roll.

– Det finns likheter med vad som hände i Östeuropa för tjugo år sedan, men informationsflödet är mycket plattare.

Vilket märks på reaktionerna bland politiska kommentatorer efteråt. Inget är sig likt. Vem vann? Vilka var ledare? Vad har de för program? Det finns inget centrum.

I Nordafrika gjorde regimerna klumpiga försök att stänga av kommunikationen. Andra diktaturer använder andra metoder.

– Jämför Egypten och Tunisien med Iran och Kina. Iran och Kina spårar dissidenterna, de har egna cyberarméer.

– Ställer man upp en server i Kina så blir den snart stoppad.

Därför, tillägger Christopher Kullenberg, är det viktigt med datasäkerhet. Vilket omfattar kryptering och möjlighet till ospårbar kommunikation.

Och varken Kina eller Iran kan stoppa misshaglig information, bara skrämma och straffa.

– Nationalstaten har tappat kontrollen, men nya aktörer tar över.

I väst samlar privata företag in mängder med information som vi själva lämnar ifrån oss:

– De vill komma åt min anteckningsbok, säger Christopher Kullenberg om Google, Facebook och Apple som ”lever på att samla in alla data” de kan hitta om oss – ”skoningslöst”.

– Inte ens Kina har lika mycket information som Facebook.

Användarna – allmänheten – tillför värde till sådant som tidigare var privat, som fotografier. Vi säger kanske ”kul, vi kan se var våra vänner varit på fest”. Men den informationen är värd pengar – särskilt när miljontals liknande informationsbitar pusslas ihop – och, säger Christopher Kullenberg, ”det finns ingen Datainspektion längre”.

Han nämner Apples filer över var Iphoneägare har varit.

– Vi skulle inte gå med på att polisen krävde att få veta var vi är hela tiden.

Argumenten att det behövs kontroll för att få bort barnpornografi tror Christopher Kullenberg inte på.

– Om myndigheterna vet vilka sajter som har barnpornografi, varför ingriper inte polisen?

Blockeringsfiltren ger, anser han, pedofilerna förvarning. De skaffar nya sajter. Det går inte att bekämpa barnpornografi på samma sätt som spam.

– Finns det filter så kan de missbrukas.

Han är inte heller bekymrad över det näthat som frodas i tidningarnas kommentarspalter. Han ser det som ett uttryck för den ”enkelriktade massmediemodellen”: allt människorna kan göra är att reagera.

– Se på diskussionerna på Flashback, det är riktiga diskussioner eftersom de förs på lika villkor, påpekar han.

Yttrandefriheten kan ses som en nödvändig faktor i brottningen mellan makten och allmänna opinionen.

– Tröskeln har blivit lägre. Det är inte bara vart fjärde år som vi kan göra våra röster hörda.

Kanske kan man säga att motsatsparet makt–allmänhet har blivit lika viktig som det klassiska paret människa–maskin.

Så vad vill Christopher Kullenberg och likasinnade åstadkomma?

– Flera olika saker. Först ett mer distribuerat internet. Mer makt i slutnoderna. Jag vill hitta alternativ till stora, centraliserade system. Intelligensen ska finnas längst ut – all makt i slutänden.

– Tekniskt vill jag ha mer kryptering och bra kryptering. Krypteringstekniken bör vara oberoende av företag. PGP är bra, OpenSSL är bra.

– Operatörerna ska ha juridiskt skydd och inte kunna straffas för det innehåll de förmedlar. Separera innehåll och infrastruktur.

– Sedan vill jag ha öppen källkod. Ju mer Linux vi använder, desto bättre. Det ger oss kontroll över våra egna liv. Öppen källkod är en del av nätfrihetsrörelsen.

– Och vi ska använda internet. Till vad som helst. Internet ska inte bara vara låsta tv-apparater för 3d – men vi kan ha 3d-tv om vi vill.

– Öppenhet – från det som finns under tangentbordet till det som går under Atlanten.

Christopher Kullenberg har tagit upp den amerikanska filosofen John Deweys diskussion om ”the public”, allmänheten eller offentligheten. I boken ”The public and its problems” från 1927 skrev Dewey att allmänheten inte är något som finns hela tiden. Allmänheten uppstår inte förrän det uppstår ett problem som makten inte kan hantera.

– Internet har gjort det klarare vad som menas med att ”opinionen” är kritisk. Det behöver inte vara en allmän opinion. Allt börjar med att frågorna ställs i små offentligheter.

Fakta

Namn: Christopher Kullenberg.
Yrke: Doktorand i vetenskapshistoria, nätaktivist.
Bor: Göteborg.
Favoritdryck: Kaffe.
Favoriträtt: Kaffe.
Familj: Mor, far, bror.
På sängbordet: Svenska hackare av Linus Larsson och Daniel Goldberg.