Matematiska datorberäkningar är helt avgörande för att kunna förutspå vädrets skiftningar och därför spelar avancerade datorer en allt viktigare roll för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i Norrköping. För att få tillgång till marknadens bästa kompetens och datorkraft samarbetar SMHI med Nationellt superdatorcentrum i Linköping. NSC har införskaffat och driftar den nya superdator som står placerad i en av SMHIs datorhallar.
– Moderna superdatorer behöver inte ta så stora utrymmen i anspråk, säger hallchefen Rolf Strandberg när han slår upp dörrarna till hallen som bara är på cirka 100 kvadratmeter.
Superdatorn Byvind består av bara fyra kylskåpsstora rack som matats med 140 HP-servrar som alla har dubbla Xeonprocessorer med fyra kärnor vardera.
– Med den här anläggningen får vi fyra gånger bättre prestanda än med gamla superdatorn Bore, berättar SMHIs it-chef Håkan Borg.
Frågan är då varför det krävs så mycket datorresurser för just väderberäkningar. Per Undén, SMHIs chef för forskningen inom väderprognos och analys, har följt utvecklingen allt sedan han började på SMHI i mitten på 1970-talet. Han berättar att man då arbetade med variabler i så kallade griddpunkter som var på flera hundra kilometer medan man nu kan beräkna väder för områden som bara är någon kilometer i omkrets.
– Väderprognoser bygger på vädersystem som förflyttar sig och här måste man beräkna ett stort antal fysikaliska processer som påverkar temperaturen, exempelvis vindhastigheter, fuktighet och effekter av kondensation, berättar Per Undén.
Den ökade datorkraften gör att det går betydligt fortare att genomföra körningar av de matematiska beräkningarna.
– Dessutom får vi mer högupplösta prognoser där vi får bättre träffsäkerhet på geografiskt begränsade områden, säger Per Undén.
Sådant kan ha stor betydelse i SMHIs verksamhet där det även ingår en kommersiell del med försäljning av detaljerade prognoser för flyg, sjöfart, energisektorn, byggbranschen och media.
– För ett fartyg som ska planera en utskeppning av kristallglas över Atlanten är det ju viktigt att kunna planera färden till en fartygsrutt eller period med lugnt väder, säger Håkan Borg.
Satsningen på bättre datorer är bara ett steg i utvecklingen. I nästa fas kommer den svenska vädertjänsten att inleda ett samarbete med sina norska kollegor där man inom ett par år förväntas slå ihop sina it-resurser till en gemensam och betydligt mer kraftfull superdator som ska servra båda ländernas behov.
– Vi räknar med att vara klara med detta 2014 och kommer sedan även att se över möjligheten att samarbeta med övriga nordiska länder, säger Håkan Borg.
Totalt består klustret av 140 servrar med dubbla fyrkärniga Xeonprocessorer som ger datorkraft på 10,9 teraflops. Nationellt superdatorcentrum i Linköping är ansvarig för superdatorn som står i SMHIs lokaler i Norrköping. Här har man genomfört en större upprustning av två datorhallar med nya generatorer och ett kylsystem där man utnyttjar frikyla, alltså kall utomhusluft. Satsningen har kostat 10,5 miljoner kronor.
