Vad är det egenligen som händer med litteraturen? Vilka förändringar står vi inför efter den nya teknikens intåg i samhället, och vilka är de verkligt stora förändringarna som vi redan nu kan börja utforska?

Vi läser att e-böckerna nu går om vanliga böcker i försäljning, och det är inte utan att vi frågar oss vad som kommer att hända med böckerna.

Men det är egentligen fel fråga. Böcker är fantastiska, underbara och en viktig grundbult i den mänskliga kulturen.

Doften av en ny bok, eller av ett fynd från ett antikvariat, är löftet om lång lästid och eftertanke.

Det är en märklig sak, en unik upplevelse.

Men til syvende og sidst är böcker bärare av något annat. Av berättelser. Och i vår tid är vi så lyckligt lottade att berättelserna sprider sig snabbt till nya och spännande former runtom oss.

Den största förändringen är inte övergången från papper till olika elektroniska medier, utan berättelsernas förvandlingar.

Datorspelen väver in berättelser i sina upplevelser på flera olika plan. Många av spelen berätta historier som lever vidare, utvecklas och får eget liv.

Se på framväxten av “fan fiction” om olika datorspel som World of Warcraft eller Starcraft, se på utvecklingen av spel som driver vidare berättelser ur mytsamlingar som Star Wars.

I dessa nya berättelser får läsaren en aktiv roll, och den linjära utvecklingen ersätts av ett träd av möjligheter.

Men inte ens det är den största och viktigaste förändringen av berättelsen.

Det som fascinerar mig mest just nu är hur sociala nätverk och nya medier blivit plattformar där vi förvandlar oss själva till berättelser.

Vi skapar nogsamt nya och spännande personligheter, spår av incheckningar på exotiska platser, länkar till musik som vi använder för att likt Ally McBeal (minns någon henne?) tonsätta vår vardag.

Vänner, kommentarer, utrop och artiklar vi läst används för att berätta berättelsen om Dig, en unik övning i att skulptera en sammanhängande identitet.

Vi är alla författare. Vi skriver om oss själva om och om igen i dessa medier, i nätverken och på mikrobloggarna.

Vi är alla läsare. Vi följer varandra och läser varandra.

Aldrig förr i människans historia har vi varit så besatta av berättelsen, av vår egen och andras.

Där vi förr kände en annan människa genom muntliga berättelser har vi i dag många vänner som vi inte talat med så mycket som läst, och kanske en och annan som vi känner att vi läst ut.

Se själv! Ta litet tid och läs dina 100 senaste uppdateringar i sociala medier. Mot bakgrund av en samling fragment träder personen fram, som ur ett pussel av spegelbitar.

Vi ser oss, dels som vi vill bli sedda, dels som en främling som vi inte riktigt kan få att hänga samman, litet som en slarvig roman där författaren förlorat intresset.

När vi ser tillbaka på vår tid och litteraturens förvandlingar så är det kanske detta som är den största förändringen, skiftet från den privata litteraturens dagböcker och marginalanteckningar till den publika berättelsens ström av uppdateringar.