Vi fick ingen europeisk IT-säkerhetsbyrå till Sverige. Den hamnade på Kreta och lika gott var kanske det. Redan om ett par år bygger vi en mycket större IT-säkerhetsbyrå på egen hand.

Ja, om ett decennium är denna myndighet vår viktigaste myndighet.

Att den europeiska byrån hamnar på Kreta är ett gott exempel på hur lite vår egen statsminister tillsammans med EUs ministrar ägnar sig åt framtiden.

"Information wants to be free" - javissst är internet ett medium där många röster kan göra sig hörda, ett nödvändigt alternativ till alltmer kommersialiserade och fördummande massmedier.

Det är viktigt att värna om denna användning av internet som tekniken burit med sig från den tid när internet var något som utvecklades och användes av forskare på tekniska högskolor i USA och i länder nära relaterade med USA (som Sverige).

Men redan tio år efter internets genombrott 1994 som teknik utanför högskolorna har den fått en helt användning, som ställer helt andra krav på funktionalitet och säkerhet.

Internet som medium är bara en aspekt av den så kallade digitala konvergensen.

Internet håller också på att bli tjänstesamhällets teknik för tjänsteutövning i alla dess former.

Det är med internet vi sköter vårt arbete och gör våra inköp, bankärenden, deklarerar och betalar skatt. Det är med internet vi övervakar våra maskiner, hanterar eldistribution och logistik.

Det är med internet vi nu bygger 24-timmarsmyndigheter och tänker oss att automatisera sjukvård och utbildning.

Internet är inte bara 2000-talets medium, där alla andra medier snart samlas. Internet är också 2000-talets teknik för all administration och kommunikation.

Detta senare internet kräver inte frihet utan stabilitet och driftssäkerhet förutan vilken vårt samhälle blir obehagligt sårbart.

Med Posten, Televerket, SJ och Vattenfall hade staten ett grepp över infrastrukturen i fabrikssamhället. Men i tjänstesamhället finns inte någon motsvarande myndighet med ett gott grepp över internet.

PTS har denna uppgift, men bland många andra, där fokus snarare ligger på kontroll av myndigheter och marknad snarare än ansvar för nätet.
Posten försökte framsynt ta steget från fabrikssamhälle till tjänstesamhälle genom sin IT-satsning, inte minst satsningen på e-government, men har nu tvingats återvända till 1900-talet.

Med övergången till ett nätverkande tjänstesamhälle följer utvecklingen av ett helt nytt myndighetssystem. Ett nätverkande samhälle kräver en myndighet på tvären. 24-timmarsmyndigheten blir i stor utsträckning en gemensam myndighet för alla automatiserade tjänster. Detta var det några som förstod på Posten.

Tekniken för att distribuera energi och varor i fabrikssamhället är en infrastruktur.

Den är nödvändig för samhället, men den ligger under eller bakom samhället självt. Infrastrukturen är omfattande, men ändå avgränsad och överblickbar.

Internet är ingen infrastruktur bakom samhället, utan är samhällssystemet. Och med internet ökar komplexiteten i samhället.

Redan med den första datatekniken för administration lyckades vi snabbt göra samhällets regelsystem så komplext att det inte kunde överblickas utan datorer. Den utvecklingen fortsätter och med internet som integrationsteknik når den oanade höjder.

Hur ska vi då försäkra oss om driftssäkerheten? Ska vi göra som blåljusmyndigheterna gör med mobiltelefoni, det vill säga skilja undan den del av internet som utgör samhällssystemet från den del som utgör medborgarnas debattforum?

Nej, det är knappast något exempel att ta efter.

Tvärtom skulle även blåljusmyndigheterna vinna på att använda samma system som övriga samhället.

Även om det kan vara svårt att se vilken enorm betydelse internet har i 2000-talets samhälle, så förvånar det mig att regering och riksdag tar så lätt på de enorma kostnader som bristerna i driftsäkerhet åsamkar vårt samhälle.

Vad kostar inte en bagatell som spam samhället? För att inte tala om de kostnader ett sammanbrott av internet skulle innebära.
Om bara något decennium innebär ett sammanbrott av internet att stockholmarna börjar svälta redan efter 3-4 dagar.

Bo Dahlbom
chef för Svenska IT-institutet, Siti