Det viktigaste när man talar om användbarhet är förstås att systemet är enkelt att använda. Dessutom att resultatet blir bra – att systemet används på rätt sätt. Affärsnyttan ökar om användarna blir effektiva och nöjda.

Tidigare försökte många leverantörer öka affärsnyttan genom att lägga till fler funktioner. Men användarna av systemen blev ofta besvikna.

En metod för att i stället mäta användbarheten är Sumi-testet. Konsultföretaget Advince har använt denna under lång tid och anser sig ha hittat konkreta samband mellan hur effektiva företagen är och resultaten från mätningarna.

Sumi använder fem perspektiv av användbarhet:

1. Påverkan. Hur reagerar användaren känslomässigt vid interaktion med systemet? Är den tilltalande för användaren?

2. Effektivitet. Upplever användaren att uppgifter kan utföras snabbt och effektivt, eller rentav det motsatta?

3. Hjälpsamhet. Uppfattar användaren kommunikationen (meddelanden och varningar) med programmet som positivt eller negativt?

4. Styrbarhet. Upplever användaren att programmet gör vad det ska?

5. Lärbarhet. Upplevs programmet som enkelt att lära sig att använda, är gränssnittet och manualen till belåtenhet?

Sumi står för Software Usability Measurement Inventory. Testet utvecklades av universitet i irländska Cork under 1990-talet, som en spin-off till ett stort EU-projekt om användbarhet, Music Measuring Usability of Systems in Context.

Användarna svarar på 50 frågor. För att få en tillförlitlig bild räcker det med att få in svar från en grupp på minst tio personer.

Utifrån områdena ges en sammanfattande poäng, global usability score, gus. Den räknas fram genom att jämföra med tidigare svar i en stor internationell databas. Ett genomsnittligt system ska hamna på 50–55 gus-poäng.

Den stora mängden mätningar visar att det finns ett samband mellan gus-poängen och den kostnad som en dålig effektivitet medför.

Varje gus-poäng motsvarar en effektivitetskostnad på 8 500 kronor per användare och år.

Väljer man mellan två system som har 47 respektive 55 poäng och som är tänkt att användas av 20 personer så motsvarar det 1,2 miljoner kronor per år.

Summan 8 500 kronor kommer från studier tillsammans med användande företag där Advince har gått igenom användarkategorier som ekonomichef, assistent, och så vidare.

Tiden det tar att utföra en viss arbetsuppgift jämförs med den förväntade tiden som uppgiften anses kräva. I slutändan kommer en kostnad ut, som i praktiken varierar beroende på företagets storlek.