Att förändringen sker nu beror säkerligen på att den relativt nya vd:n Leo Apotheker inte var med och tog de tidigare besluten. Han slipper odugligförklara sig själv.
Säg ”HP” och de flesta inom it-branschen tänker säkert på skrivare, eller kanske på pc och servrar. Så är det med mig också, även fast jag borde veta bättre. Under årens lopp har jag pratat med åtskilliga duktiga personer på HP, om sådant som it-arkitektur, projektstyrning och komplex mjukvara. Jag har för det mesta tänkt att HP har en massa duktigt folk och undrat varför företaget inte lyckas med att tala om det för omvärlden på ett bättre sätt.
Man kan förstå en oro inför att överge en verksamhet som inte bara stått för stora intäkter, utan också i hög grad kommit att bli internt identitetsbildande. Men i HPs fall har det faktiskt funnits ett facit att konsultera: IBMs omvandling från hårdvaruföretag till tjänste- och mjukvaruföretag. Så vitt jag kan se finns det inget principiellt skäl som hindrar HP från att utvecklas på samma sätt, med framgång.
Det som framför allt talar emot HP är tajmingen. Företaget har förspillt åtskilliga år och gett konkurrenterna chansen att roffa åt sig marknadsandelar.
Bland många saker som talar för HP som ett mer framträdande tjänste- och mjukvaruföretag finns faktumet att man inte är uppknutet till egna profilprodukter i samma utsträckning som till exempel IBM.
Databasen DB2 är bara ett exempel bland många på att det finns anledning att ifrågasätta IBM-konsulters oberoende. Från IBM-håll hävdas det naturligtvis att företagets konsulter inte tar sådana hänsyn, men misstanken finns där.
Att HP menar allvar med omvandlingen av företaget bevisas av budet på 10 miljarder dollar på mjukvaruföretaget Autonomy. Det blir intressant att se om HP kan utmana IBM på allvar de närmaste åren. För att lyckas med det får HPs ledning slipa på sina beslutsstrategier och förbättra sin tajming.
