Computer Sweden har tidigare rapporterat om hur en dator stals från ett kontor i Stockholm. Tack vare att ett spionprogram fanns installerat på en av datorerna, kunde ägaren följa exakt vad den misstänkte tjuven gjorde med den.
Trots att de kontinuerligt skickade bevis till polisen upplevde de inte att de inte fick något gensvar. Över två veckor gick innan polisen gjorde sitt tillslag, trots att de hela tiden haft namn, adress och bild på den misstänkte tjuven. Många läsare kände igen sig i händelsen, och i kommentatorsfältet fanns det historier om nedlagda utredning trots bra digitala bevis.
Och Anders Ahlqvist, ställföreträdande sektionschef på polisens it-brottssektione, håller med.
– Det här är ett känt och stort problem inom polismyndigheten.
Han säger att det är väldigt få poliser som har den kompetens som behövs.
– I Sverige finns det 20 000 poliser. 200 av dem är it-brottsspecialister. De ska hantera it-element i brottsutredningar. Bland de andra poliserna är kompetensen högst varierad, säger Anders Ahlqvist.
Alltså är det bara en procent av poliserna som har tillräckligt bra kompetens för att hantera it-brott. Detta kan leda till att man måste vänta in rätt personer för att gå vidare i en utredning, och med så få poliser med kompetens kan det ta tid.
I den artikel Computer Sweden tidigare publicerade hade datorägarna problem att få över bevisen till de poliser som de först kom i kontakt med, på grund av strul med e-postadresser. Något som Anders Ahlqvist kan sympatisera med.
– Kliver man in på en polisstation är det ju absolut ingen av de 200 man träffar.
Enligt Anders Ahlqvist är Rikspolisstyrelsen väl medveten om problemet, och har tagit första steg för att öka it-kompetensen bland vanliga poliser.
