I ett brev som lämnades över till EU-kommissionären Cecilia Malmström i går ger organisationerna European Digital Rights (EDRI), Akvorrat, Belgian Net Users Rights Protection Association, Bits of Freedom, Electronic Frontier Foundation, European Federation of Journalists, Privacy International och Statewatch tillsammans med 30 andra grupper sina synpunkter på det europiska datalagringsdirektivet.

Organisationerna kräver bevis från EU-kommissionen för att insamlingen av personuppgifter från europeiska privatpersoner verkligen är nödvändigt. De ställer frågan om tilltaget står i proportion till de brott som EU uppges bekämpa.

Datalagringsdirektivet kräver att telekombolagen sparar information som identifierar enskilda personers privata kommunikationer. Direktivet omfattar e-post, telefonsamtal och sms-meddelanden. Informationen måste göras tillgänglig för polis vid förfrågan.

Enligt EDRI loggades varje europeisk medborgare i snitt en gång var sjätte minut.

I sitt brev till Cecilia Malmström uppger organisationerna att de är övertygade om att datalagringen varken är proportionell eller nödvändig, och är därmed olaglig enligt EUs konvention om mänskliga rättigheter.

Datalagringsdirektivet har sedan tidigare kritiserats starkt, inte minst för att definitionen av vilka brott som ska bekämpas med direktivet inte har redovisats på ett tydligt sätt. Tiden som informationen ska sparas varierar från sex till 24 månader.

Domstolar i Tyskland, Sverige, Rumänien och Österrike har slagit fast att direktivet strider mot grundlagarna.

I april släppte en tysk parlamentsgrupp, Bundestag Working Group, en studie som visar att datalagring var till väldigt liten hjälp för att bekämpa brott.

– Användandet av datalagringsdirektivet höjde framgången hos brottsutredningar med 0,006 procent. Direktivet står därför inte i proportion till antalet brott som kan lösas, skriver Bundestag Working Group i sin studie.

I brevet begär grupperna att EU publicera brottsstatistik som visar att datalagringsdirektivet har hjälp till att lösa allvarliga brott.

Datalagringsdirektivet trädde i kraft 2006 och EU-kommission arbetar för närvarande med en översyn av lagen.

IDG News