Stallman – geni och kolerisk agitator

Det är inte helt lätt att intervjua Richard Matthew Stallman som till det yttre ser ut som en filosofisk hippie men sedan visar sig vara en närmast kolerisk agitator.

När Computer Sweden får en pratstund med honom sker det mot löfte att förklara skillnaden mellan öppen och fri källkod och dessutom aldrig skriva bara Linux utan även lägga till Gnu före varje referens till det operativsystemet.

Richard Stallmans stora stolthet är nämligen Gnu-projektet som inleddes 1983 och som är en rekursiv akronym för Gnu is Not Unix.

– Gnu kom långt före Linux så jag tycker att det finns skäl att ge oss lite av äran för det, säger Richard Stallman, som gärna vill betona att man inte kan prata om Linux som ett komplett operativsystem utan bara som kärnan i ett sådant.

Richard Stallman är även grundaren till Free Software Foundation och hans stora paradnummer är kampen mot allt vad programpatent heter. Han avskyr också program där användaren inte har full frihet. På den här punkten är han benhård och säger att program från företag som Microsoft, Adobe, Oracle och Apple bygger på orättvisor och är av ondo. Richard Stallman ser det till och med som ett brott mot mänskligheten att ta programpatent. Dessutom säger han att alla som över huvud taget befattar sig med ofria program som Windows och Office måste inse att de blir kontrollerade.

– Jag skulle aldrig kunna tänka mig att jobba för ett företag som tvingar på mig program som inte är fria. Du borde kräva av IDG att få använda fria program på din dator, säger Richard Stallman som en reaktion på att jag gör anteckningarna i Word på en Windowsdator.

När jag påpekar att det inte är så lätt att köra Linux och Libre office i en miljö där man måste ta hänsyn till en rad tjänster och kopplingar som inte är kompatibla med dem säger Richard Stallman att det beror på användarnas undfallenhet.

– Man måste våga stå upp för sin rätt och inte låta sig styras.

Han nämner en rad exempel på både myndigheter och regeringar som valt att sätta ner foten och inleda vägen mot frihet. Det gäller inte minst ett antal länder i Sydamerika vars presidenter Richard Stallman etablerat goda kontakter med.

– I Ecuador har jag personligen sett till att man valt att byta ut sina bundna program. Även Venezuela och Brasilien är inne på samma spår.

Hemma i USA har hans extrema åsikter och skarpa kritik mot myndigheterna inte alltid fallit i god jord. Richard Stallman är nämligen inte bara kritisk till företag som stänger källkoden och patenterar sina program utan även mot det som han uppfattar som censur och övervakning.

Enligt Richard Stallman bedriver de amerikanska myndigheterna en omfattande övervakning och begår därmed grova brott mot de mänskliga rättigheterna. För sin egen del har han därför valt att inte surfa på nätet och de aktiviteter han företar sig där sker via omständliga procedurer som inte ska lämna några spår efter sig.