Justitieminister Beatrice Ask drog i oktober i gång en översyn av det svenska valsystemet. Bland annat gjorde hon klart att regeringen stöder tanken på elektroniska val. Till och med att rösta via nätet ska utredas, något som konstitutionsutskottets ordförande tidigare starkt avrått från.

– Det här är ett flexiblare sätt att rösta på, som gör att fler kan delta, sa Beatrice Ask till Svenska Dagbladet nyligen.

Nu kommer kritik mot de svenska planerna från ett oväntat håll. Bruce Schneier, en av de mest framstående säkerhetsexperterna i världen, kan inte tänka sig ett system säkert nog för elektroniska val.

Bruce Schneier är författare till en rad böcker om allt från kryptering till flygplatssäkerhet. Via sitt privata nyhetsbrev Crypto-Gram når han 150 000 personer varje månad.

– Att göra systemet säkert är svårare än de som förespråkar elektroniska val vill få en att tro, säger Bruce Schneier till CS.

På måndag är han huvudtalare vid tredagarskonferensen Internetdagarna i Stockholm.

Bruce Schneier pekar på en rad säkerhetsproblem i de amerikanska digitala valurnorna. Det rör sig om allt från lås och minneskort som kan dyrkas, till att handdatorer kan användas för att manipulera de registrerade rösterna.

Det ska till och med ha varit möjligt att infektera maskinerna med skadlig kod. Flera av metoderna ska gå att genomföra utan att de upptäcks.

Men han går längre än att peka på enskilda missar. Säkerhetsforskningen har helt enkelt inte kommit tillräckligt långt för att vi ska kunna lita på den för något så allvarligt som ett politiskt val.

– Att begripa hur man ska göra det vore ett vetenskapligt framsteg, säger han och tillägger att det tidskrävande räknandet av röstsedlar på papper är betydligt säkrare.

Frågan om att börja rösta elektroniskt fick ny aktualitet i Sverige efter det senaste valet 2010. Peter Eriksson, ordförande i konstitutionsutskottet, sa i en intervju med CS i våras att e-röstning i vallokalerna sannolikt kommer testas redan vid nästa val år 2014.

Han ställde sig däremot mycket skeptisk till omröstning via nätet eftersom det skulle göra det möjligt att spana över axeln på den som röstar, vilket skulle utgöra ett hot mot rätten att hålla sin röst hemlig.

Fakta

• Konstitutionsutskottet väckte frågan om elektroniska val i maj sedan valet i Västra Götalandsregionen underkänts efter slarv med valsedlar.

• Även i Örebro bedömdes bristerna vara så stora att valet gjordes om i en valkrets.

• Vid omvalet i Västra Götaland halverades valdeltagandet, vilket ytterligare satte press på regeringen att se över hur röster hanteras. E-val lyftes fram som ett alternativ.

• I oktober slog regeringen fast att elektroniska val ska införas. En utredning tillsattes för att se över hur det ska göras möjligt.

• Att röster kan räknas samman snabbare lyfts fram av regeringen som en fördel med e-val.

• Dessutom ska det öka möjligheterna för personer med funktionshinder att delta vid omröstning via nätet.

• Risken för fel vid sammanräkningen sägs också – förutsatt att systemet är korrekt byggt – kunna minskas om elektroniska val införs.

• I både Tyskland och Nederländerna har e-val genomförts, men avbrutits. Däremot har arbetet fortsatt i Schweiz och Estland.

• Utredningen ska vara slutförd i mars 2013.