3 657 kronor mer tjänar manliga projektledare än kvinnorna i samma position. Krontalet ger en procentuell skillnad på 9,6 procent och näst efter it-utbildare är projektledarna de med absolut störst differens mellan könen.

Bland it-utbildarna, som statistiskt sett utgör en betydligt mindre grupp än projektledarna, uppgår löneskillnaden till 12,4 procent. Även it-strategerna sticker ut som en av de yrkesgrupper där löneskillnaderna är större än riksgenomsnittet på 7 procent, eller 2 900 kronor, inom it-branschen.

I It-lönebarometern, som gjorts bland 4 874 it-anställda, är 77 procent män. Andelen manliga chefer är desto högre – 88 procent .

Men att männen är kraftigt överrepresenterade bland cheferna duger inte som fullständig förklaring till löneskillnaderna, enligt Kristian Sundberg, vd på analysföretaget Eastbrook som står bakom It-lönebarometern.

– Hela it-branschen är kraftigt mansdominerad, vilket brukar återspegla sig i löneskillnaden. Som jag ser det är det vissa, klassiskt manliga, egenskaper som premieras. Att en manlig projektledare, it-utbildare eller it-strateg tjänar runt tio procent mer än sin kvinnliga motsvarighet tyder på att gapet har strukturella orsaker.

– Det är helt enkelt svårt att värja sig mot tanken att de kvinnliga it-proffsen har lägre lön än sina manliga kolleger just för att de har manliga chefer. It-branschen är kompetensintensiv och ung, därför borde det inte finnas rationella skäl till att det är så här.

Sogetis hr-chef Gabriella Ekström tror att lönegapet beror på att kvinnornas löner börjar sacka efter när de får barn.

– Upp till en viss ålder, vanligtvis när man skaffar barn, har kvinnorna en starkare löneutveckling, men sedan halkar några av kvinnorna ofta efter, säger hon.

Orsaken till det är att kvinnorna inte kan hävda sig på samma sätt i den årliga löneförhandlingen efter att ha varit föräldralediga. Föräldraskapet tycks däremot inte påverka männen i samma utsträckning.

Vanligtvis har de kortare föräldraledighet och förväntas inte vara hemma med sjukt barn på samma sätt som sina kvinnliga kolleger som är föräldrar. Dessutom är männen ofta bättre på att ”ta för sig” av prestigeprojekt och har oftare it som fritidsintresse, vilket är till fördel vid lönesättning.

Enligt fackförbundet Juseks löneexpert Sofia Rosu börjar lönegapet växa betydligt tidigare än så. Bland förbundets medlemmar inom it-sektorn skiljer sig ingångslönen åt med 400 kronor i snitt, men redan efter ett och ett halvt år har löneklyftan ökat med 2 000 kronor.

– Män tenderar att lägga ett högre lönebud, 2 000 kronor mer i snitt, när de förhandlar om sin ingångslön. Det gör nog att de får en högre ingångslön, men också att de får snabbare löneutveckling än kvinnorna, säger hon.

En annan bakomliggande faktor är att arbetsgivaren tenderar att tro att kvinnor är mindre benägna att satsa på karriären och i stället ta större ansvar för familjen, vilket i sin tur hämmar kvinnornas karriärutveckling.

– Det är givetvis oacceptabelt att det är så, konstaterar Sofia Rosu.

För att komma till rätta med lönegapen som finns brukar Sogeti ha ett extra lönesamtal några månader efter att den anställde kommit tillbaka från en längre tids föräldraledighet. De uppmuntrar också kvinnliga konsulter att våga sticka ut mer.

– Stärk dig och säg vad du är bra på, killar är bättre på det. Tjejer tenderar att vara mer ödmjuka, ibland för mycket för sitt eget bästa, säger Gabriella Ekström.