Alexander Bard och Jan Söderqvist slog igenom som författare med boken Nätokraterna, som handlade om framväxten av en ny global nätaristokrati. På torsdag kommer uppföljaren, Det globala imperiet. Där vidgas vyerna till hela det framtida samhället.

– I dag äger tre former av globalisering rum. Den finansiella är minst intressant och viktig, men debatteras ändå mest. Vi koncentrerar oss på den kulturella och politiska globaliseringen, som är mycket viktigare att förstå, säger Alexander Bard.

Ny världsstat växer fram
Titeln på boken antyder en av de mest centrala profetiorna: framväxten av en ny världsstat. Grunden för det globala imperiet läggs i dag genom bland annat det ökande internationella samarbetet.

– Många som hör ordet globalt imperium är väldigt kritiska. Men grunden till detta samhälle är redan lagd när nationalstaterna är på väg att suddas ut och kapitalismen försvinner. Utvecklingen mot ett globalt imperium går inte att hindra, säger Jan Söderqvist.

Medan många av institutionerna i detta nya samhälle ännu håller på att växa fram börjar allt fler individer betrakta sig som världsmedborgare.

Utvecklingen påverkar allt från hur samhället organiseras, till individens uppfattning om sig själv. Nya metaforer föds.

– Samhället är alltid en kopia av den mänskliga kroppen. I det kapitalistiska samhället var det en själ som styrde över en kropp, med en central huvudstad som styrde samhället. Nu övergår samhället i ett nätverk, utan något centrum, säger Alexander Bard.

Det globala imperiets metafor blir därför nätverket. Även på individuell nivå:

– Begrepp som ”jag” och ”själ” är på väg att försvinna när begreppet individ blir allt mer irrelevant. I stället betraktar vi oss om divider, delbara enheter som är den av en större helhet, säger Jan Söderqvist,

Även i företagen går trenden mot nätverk för distribution och samarbete, där det bästa nätverket överlever. Dotcom-bubblan berodde delvis på att internetföretagen inte levde upp till sina egna ideal.

– De fungerade ju aldrig som riktiga nätverk. De fick en orealistisk värdering och vinstförväntningar som få kunde infria. Men om några år ter sig dagens pessimism minst lika märklig som överoptimismen för några år sedan, säger Alexander Bard.

I stället för dotcom får vi dot.org, alltså organisationer som verkligen arbetar i nätverk. En samling av personer, exempelvis event-företag, som består av lösa federationer av personer som glider in och ut i nätverket.

– Ett exempel är den nya typen av företag är Dell, som säljer oerhört mycket på nätet. Eller flygbolaget Ryanair, som i högsta grad är ett dot.org-företag, som började i liten skala genom att flyga från Norrköping till London och successivt byggt upp en allt starkare position, säger Alexander Bard.

Interaktivitet
Kännetecknet för det moderna mediesamhället är interaktivitet. Tidigare var kommunikationen av envägskaraktär, något som ändrades helt när internet skapades på 70-talet och började användas av forskare och militärer och sedan spreds i allt vidare cirklar.

– Det är nu som dess konsekvenser börjar slå igenom på allvar, säger Alexander Bard. Tekniker som internetdatorer och mobiltelefoner bara stärker utvecklingen, säger han.

När det hierarkiska ”kroppssamhället” ersätts av ett nätverkssamhälle, sker samtidigt en övergång från kapitalism, där pengar och tillgångar är grunden till makt, till informationalism, där nätverk och information är grundstommen.

Brytningen mellan det gamla och det nya sker inte utan konflikter.

– Självklart kommer de gamla kapitalisterna att gadda ihop sig i sina nätverk och göra allt för att behålla sin ställning, säger Alexander Bard.

Ett exempel är skivbolagen, som Alexander Bard är starkt kritisk till.

– Skivbolagen är oerhört tröga. Branschen lyckades slå ihjäl Napster och fick i stället 20 gånger så många motståndare. I dag ägnar de sig åt att jaga pensonärer och småbarn eftersom de traditionella skivköparna har försvunnit, säger Alexander Bard.

Bra exempel på hur man ska jobba med musik finns dock:

– Ett exempel är DJ:n Paul Oakenfold. Han tjänar väldigt lite pengar på skivor. I stället åker han runt och arbetar som DJ, vilket drar massor med folk. I fjol drog han in 250 miljoner kronor på detta, säger Alexander Bard.

Inte bara medie- och underhållningsbranschen påverkas, utan alla företag:

– Främsta konkurrensmedlet blir attention, att både kunna skapa uppmärksamhet och trovärdighet gentemot en viss grupp. De som försöker nå alla blir bara en del av ett mediebrus. Alla företag måste dessutom lära sig tänka globalt, exempelvis små programleverantörer som använder IT-kompetens i Asien, säger Alexander Bard och fortsätter:

– Relationen till kunden blir företagets viktigaste tillgång. För några år sedan skulle alla företag bygga callcenter. I dag ligger kundrelationen högst upp på chefens bord. Företagen kan inte bara bygga system för att lyssna på kundernas klagomål, utan måste verkligen börja kommunicera med dem. Många är rädda för att få kritik via exempelvis e-post, men ju mer man interagerar direkt med kunden desto trevligare – och mer krävande blir kunderna.

Symbolisk aggressivitet
Ett viktigt tecken för nätverksmänniskor är just att de tål symbolisk aggressivitet. De tar inte åt sig, eftersom de inte ser sig som individer, utan som en del av något större. Detta innebär en sammansmältning mellan österländskt och västerländskt tänkande.

Den traditionella västerländska synen betraktar människan som individer, odelbara enheter i kontrast mot omvärlden.
Framtidens nätverksmänniskor betraktar sig i stället som divider, odelbara enheter. I österländskt tänkande är individen bara en del i en större enhet, säger Alexander Bard.

– Utvecklingen går mot en hybrid av västerländskt och österländskt. För att förstå måste utvecklingen måste man läsa både Zarathushtra och Machiavelli, säger Alexander Bard.

Kulturrelativistiskt trams
Filosofiskt säger sig Alexander Bard och Jan Söderqvist vara mest påverkade av Nietzsche och Darwin, bland de mest tongivande filosoferna och vetenskapsmännen under 1800-talet. Båda betonar den starka människans roll.

– En nätokrat kan ju evolutionärt sett vara en varelse som inte bara har anpassat sig, utan även formar och skapar sin tillvaro. Tyvärr har den filosofiska utvecklingen under 1900-talet kännetecknats av ett kulturrelativistiskt trams. Många av teorierna från 1800-talet är mycket mer intressanta och relevanta för att beskriva samhällsutvecklingen i dag, säger Alexander Bard.

Informationalismen innebär även helt nya spelregler på marknaden, spelregler som är absoluta och som definierar människors verklighet.

Därmed ansluter sig Bard och Söderqvist till ett strukturalistiskt tänkande, där omständigheterna i hög grad definierar individens situation.

– Vissa kanske tycker att det låter cyniskt, men det är bättre att se klart än att ägna sig åt önsketänkande. Poängen är att ingen har makten över spelreglerna, utan de definieras av den tekniska utvecklingen, säger Jan Söderqvist.

Fakta

Attentionalism: Det värdesystem som gradvis ersätter ekonomismen i takt med att det informationalistiska paradigmet etableras. Attentionen utgörs av samspelet mellan den uppmärksamhet och den trovärdighet en person eller ett nätverk lyckas skapa.

Det Globala Imperiet: Idén om en global ordning – politisk, kulturell och ekonomisk. En vision som uppträder i många olika varianter med många olika betoningar, alla dock med det gemensamt att den globala plattformen för maktutövning är entydigt överordnad varje regionalt särintresse.

Eternalism: Den filosofi som genom eternaliseringar och metaeternaliseringar producerar stabilitet i full medvetenhet om stabilitetens bedräglighet och i nära samspel med den helt väsensskilda men icke desto mindre ofrånkomliga mobilismen.

Globalism: Den politiska ideologi som följer av eternalismen och den aktivistiska rörelsen i riktning mot en global ordning.
Identitet: Människans primära sociala behov, mer eller mindre tillfredsställt genom det kollektiva subjektets identitetsproduktion.

Informationalism: Det samhällsparadigm som ersätter det kapitalistiska i samband med de interaktiva mediernas informationsteknologiska revolution.
Synonym: Informationssamhället.

Mobilism: Den filosofi som genomskådar eternaliseringens fiktion (och totalismens totalitetsanspråk) och återför tanken från den artificiella ordningen till ett andra gradens produktiva kaos, hela tiden i ett nära samspel med den helt väsensskilda men icke desto mindre ofrånkomliga eternalismen.

Nätokratin: Informationalis-mens överklass, det vill säga: den elit som uppnår makt och status genom sin unika förmåga att skapa attentionella värden, och som producerar och kontrollerar sin egen sociala identitet, främst genom intensivt nätverkande.

Plurarki: Ett politiskt tillstånd där majoritetsbeslutet har förlorat all tyngd, varför all underkastelse bygger på någon form av frivillighet.
Virtuella nomadstammar: Nätokratiska kollektiv i vidare bemärkelse. De är virtuella därför att de primärt organiserar sig via interaktiva medieteknologier, nomadiska därför att rörlighet är en dygd och geografisk hemort ointressant, och stammar därför att de tenderar att formera sig i enlighet med primitivismens tribala strukturer.