"IT-kunskaper – vad är det", undrar han i en kulturartikel, CS 14/1 -05, och påpekar att IT inte kan ersätta den personligt närvarande läraren. Vi håller med om det – och det finns mycket forskning om IT och lärande som understryker lärarens betydelse.

En rapport från Skolverket som publicerades den 24/1 -05 pekar i samma rikning.

Per Johansson anser också att programmering skulle vara viktigt för lärarstuderande i gemen.

Det har vi däremot svårt att förstå. Och att vi, som han påstår, skulle likställa pedagogiska IT-kunskaper med tekniska färdigheter är gripet ur luften.

På vår skolwebb Kollegiet, www.kollegiet.com, står inte tekniken i centrum, utan elever, lärare och forskare och deras pedagogiska erfarenheter och visioner.

På en viktig punkt håller vi dock med Per Johansson: Vi behöver börja diskutera hur ITs roll i samhället ska påverka utbildningen av våra lärare. I Europa pågår en livaktig diskussion om digital kompetens: hur definiera den, hur ska barn, ungdomar och framförallt vuxna skaffa sig den?

Det är en diskussion som inte fått mycket genomslag Sverige. Intresset är svalt.

Efter EUs Lissabonmöte formulerades målet att EU år 2010 ska vara "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi". Utbildningen av lärare lyfts fram som en avgörande förutsättning och man understryker behovet av att utveckla nya kompetenser för kunskapssamhället, inte minst IT-kompetens.

Vi anser att skola och utbildning måste knytas närmare till samhällets utveckling i övrigt. Och vi måste diskutera hur kopplingen påverkar skolans kunskapsuppdrag. Vad ska eleverna lära sig? Vad behöver de kunna i morgon? Heliga kor kan behöva slaktas.

Vi säger inte att IT löser lärandets problem, men vi är övertygade om att det i grunden ändrar dess villkor. Vi vet att många elever söker planlöst på nätet, kopierar texter och lägger mer möda på layout än innehåll – hur gör jag som lärare för att de i stället ska börja lära sig något?

Lärare och lärarstudenter måste få möjlighet att hantera denna utmaning.

En annan utmaning är att ta vara på elevernas kunnande och positiva drivkrafter. De håller kontakt med varandra och har ett öga på omvärlden via nätet och mobilen. Skolan ska inte avskärma sig från denna utveckling, utan se den som en möjlighet.

Vi behöver diskutera vad IT-kunskaper är i skolans värld. KK-stiftelsen ska satsa 30 miljoner kronor på IT i lärarutbildningen.

Lärarstudenterna ska bli bättre rustade att hantera de utmaningar skolan står inför i ett kunskapssamhälle med starka IT-inslag.

Som lärare ska de kunna hantera IT både i och utanför klassrummet. Senare i vår presenterar vi satsningens utformning – men diskussionen vill vi gärna fortsätta redan nu i dessa spalter.

Christina Ehneström
programchef för området IT i skola och utbildning på KK-stiftelsen