Snart ett år efter att Europeiska rådet började diskutera lagring av trafikdata har den svenska riksdagen vaknat till liv.

Lobbying från integritetsivrare och särskilt teleoperatörerna har gett resultat.

Tidigare i veckan begärde Alliansen för Sverige, de borgerliga samarbetspartierna, in yttranden från myndigheter och operatörer.

- Regeringen har fegat i det här komplicerade ärendet. Den har inte agerat på det sätt som man skulle önska, genom att bereda ärendet. Därför har vi nu tagit ett eget initiativ. Vi vill se till att industrin verkligen kommer till tals, säger Johan Pehrson, fp, ordförande i justitieutskottet.

Missnöje med beredning
Representanter från IT-Företagen och de största operatörerna hade nyligen hearingar med såväl trafik- som justitieutskotten.

- Beredningen har varit obefintlig. Justitiedepartementet verkar inte veta vad det håller på med.

- Jag vet också att näringsdepartementet känner sig överkört, säger Nils Weidstam, telekomexpert på IT-Företagen.

Justitieminister Thomas Bodström håller inte med om att informationen har varit otillräcklig.

- Men om det behövs mer ska vi naturligtvis ge det. Vi har också en beredning som kontinuerligt tittar på hur rättsväsendet ska utvecklas och där ingår de här frågorna, säger han.

IT-debattören Pär Ström skickade i höstas ett manifest till Thomas Bodström, där han protesterade mot rambeslutet.

Han fick inget svar, men många andra hörde av sig. I måndags var han inbjuden att tala på en hearing i Europaparlamentet.

- Då framkom att motståndarna har lyckats baxa frågan till en första pelarefråga. Nu måste parlamentet höras innan ett beslut, säger Pär Ström

Parlamentet ska ta ställning
Kommissionen kommer nu att grundligt utreda ramförslaget. Bland annat måste såväl brottsbekämpnings- som IT-kommissionären ställa sig bakom.

- Det är bra, eftersom IT-kommissionären också håller på med integritetsfrågor. Sedan ska parlamentet yttra sig och de kommer att ställa sig på bakhasorna, tror Pär Ström.

Thomas Bodström håller med om att det är bra att kommissionen tar tag i frågan, men av andra anledningar.

- På det här sättet bedömer jag att processen kommer att gå fortare, säger han.

Inom EU är det de konservativa som är mest positiva till förslaget. Vänstern är emot.

Borgarna emot
I Sverige är det de borgerliga som protesterar.

- Att regeringen har tagit initiativ för att förebygga terrorism är helt i vår linje, men sedan har det kommit en hel del invändningar, säger Johan Pehrson.

- Vi har en skepsis i frågor där integriteten kränks. Just nu vet jag dock inte så mycket mera, vi får se efter dagens hearingar, säger Rolf Olsson, v.

Operatörerna har särskilt reagerat mot de stora kostnader det innebär att lagra data. Dessutom är det tänkt att de ska betala när polisen utnyttjar det.

- Man kan jämföra det med att bensinstationerna skulle stå för bensinen när polisen vill tanka, säger Pär Ström.

Bra att jobba på samma sätt
Thomas Bodström poängterar att polisen redan i dag utnyttjar de data som lagras för faktureringsändamål.

Han tycker det är bra att tiden för detta regleras till ett år och att alla EU-länder arbetar på samma sätt.

- Självklart ska det bli en diskussion om hur operatörerna kompenseras. Jag tror inte det blir så att polisen får fri tillgång, säger han.

Fakta

  • Efter terroristattentaten i Madrid den 11 mars 2004 tog Sverige, Storbritannien, Frankrike och Italien i Europeiska rådet initiativ till ett ramförslag.

  • Genom att låta operatörerna lagra all tele- och ip-trafik i tre års tid skulle polisen ges klart utökade möjligheter att komma åt terrorister och andra grova brottslingar. Problemet är att frågan bara diskuteras av EUs justitieministrar.

  • Under hösten började allt kraftigare protester höras.
  • Mot slutet av året höll justitiedepartementet en hearing med teleoperatörerna och berörda myndigheter.
  • Tidigare hade de ansvariga framför allt pratat med de polisiära myndigheterna.