I början av februari sålde butiker i Stockholm slut på Guy Fawkes-masker. Anledningen var demonstrationerna mot Acta-avtalet som senare ägde rum på Sergels torg. Jag förstår upprördheten över ett avtal som förhandlats fram bakom slutna dörrar efter att USA krävt sekretess. Det blir inte bättre av att det som främst läckt från förhandlingarna är delar som numera är strukna, som till exempel att illegala fildelare ska stängas av från nätet.

Egentligen skiljer sig avtalet inte nämnvärt från svensk lagstiftning. Det största problemet med Acta är alla rykten som uppstått samtidigt som ingen verkar ha läst själva avtalet (finns på regeringens hemsida). Många blandar ihop handelsavtalet Acta med de amerikanska lagförslagen Sopa och Pipa. Syftet med Acta är att få gemensamma regler mellan länder om hur intrång i upphovsrätt, patent och varumärken ska hanteras.

Eftersom avtalet inte gör något annat än att påverka övriga länder att ha samma minimikrav som vi måste slutsatsen vara att svenskar är upprörda över nuvarande lagstiftning.

Jag erkänner, jag är partisk. Som författare hamnar jag ständigt i debatt om upphovsrätt. Förhoppningsvis kommer det att hända mer sällan eftersom länderna som skriver under Acta förbinder sig att upplysa allmänheten om fördelen med att respektera immateriella rättigheter.

Ett vanligt argument för fri fildelning är att vi inte ska kriminalisera en hel generation. Men jag har aldrig fått svar på frågan vad som händer när det tekniska skyddet blir så bra att det inte går att knäcka hur som helst. Hur många måste göra en sak för att det ska vara kriminellt? Femtio procent av en generation, fem procent eller en halv procent?

”Föråldrade affärsmodeller ska inte ges konstgjord andning”, hör jag också ofta. Jag älskar att förmedla mina böcker på nya sätt och provar gärna nya affärsmodeller. Men det är mitt val hur jag vill distribuera åratals arbete och vad jag vill ta betalt. I och med Acta förbinder sig länderna att tillsammans motarbeta olaglig kopiering.

Piratpartiets mål är att sänka skyddstiden till fem år för ”kommersiella” verk. I dag är rättigheter på svenska böcker en av de mest växande exportbranscherna. Den skulle tvärdö eftersom utländska förlag skulle vänta i fem år med att publicera. Sverige är en så liten marknad att många heltidsförfattare och manusskrivare skulle förlora sina jobb. Att påstå att det inte skulle vara negativt för kulturen är dumheter.

Det enda jag kan hålla med Piratpartiet om är att det är nedslående att se hur lite utrymme internet fått i kulturpolitiken. Med den teknikhöjd som finns för övrigt i Sverige skulle våra företag kunna vara några av världens mest framgångsrika leverantörer av teknikstödd kultur. Med Acta kommer vi i alla fall få hjälp med skydda den utomlands.