Förra året bromsade Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna införandet av EUs datalagringsdirektiv i svensk lag och sköt upp frågan ett år. Grundlagen tillåter en minoritet att skjuta upp ett förslag som gäller medborgerliga fri- och rättigheter och samma sak skedde med den lika kontroversiella FRA-lagen.
Beslutet innebar dock att Sverige blev ytterligare ett år försenat med att införliva EUs direktiv och det i sin tur har lett till att Sverige stämts inför EU-domstolen och hotas av böter på mellan 40 och 50 miljoner kronor.
Nu har det snart gått ett år och i mitten av mars ska riksdagen åter ta upp frågan. Enligt Ekot har det inte skett några förändringar i sak sedan förra året förutom på en punkt – nu är första maj satt som datum för att införa lagen. En sådan snabbehandling kan innebära att Sverige kan komma undan böter om EU-kommissionen anser det giltigt.
– Det är ett politiskt beslut som tas av EU-kommissionen. Den kan välja att lägga ner fallet eller kräva ut böter för den tid som gått sedan den första fällningen i domstolen, sa Gitte Stadler, pressansvarig på EU-domstolen i Luxemburg, till Europaportalen förra året.
Sverige var ett av de länder som drev på för ett datalagringsdirektiv i EU på justitieminister Tomas Bodströms tid men sedan dess har frågan tagit stopp. Redan 2010 fälldes Sverige i EU-domstolen för att vi inte hade infört direktivet.
Datadirektivet, som ibland kallas loggningslagen, innebär att data om samtliga svenskars telefoni- och internetanvändning ska loggas och lagras hos operatörerna, för att kunna lämnas ut till brottbekämpande myndigheter. Uppgifterna gäller bland annat vem som ringer, sms:ar eller mejlar med vem, när kommunikationen sker, var den sker och vilken typ av utrustning som används.
