Införandet av det nya användaravtalet har föregåtts av tuff kritik från integritetsförespråkare. Framförallt oroas många av att Google får större möjligheter att slå samman information mellan olika tjänster, vilket antas kunna användas för att skapa en mer komplett bild av vad användarna gör på nätet.
Medan debatten har rasat har Google samlat in godkännanden från användarna, allt för att ha kommit så långt som möjligt innan avtalet träder i kraft.
Praktiskt sett innebär förändringen ingen skillnad för användaren, men bakom kulisserna händer desto mer. Alla data om en användare samlas i en databas. Till exempel kan information om filmer du har sett på Youtube då kan användas i Gmail, och Gmail-data kan påverka vad du ser på Google Maps. Syftet för Google är samma som alltid för Google: Att kunna rikta reklam med större precision genom att veta mer om användaren.
Användarupplevelsen ska bli mer intuitiv, skrev Google i ett blogginlägg när planerna offentliggjordes i januari. Men kritiken har varit skarp. Bland annat har 29 länders dataskyddsmyndigheter, bland annat svenska Datainspektionen, gått samman och krävt att införandet ska stoppas, via den franska dataskyddsmyndigheten CNIL.
När avtalet nu ändå börjar gälla, kan Google räkna med att ha granskarnas ögon på sig.
-- Vid en ytlig betraktelse ser det ut som att man ökar riskerna för integritetsintrång, säger Göran Gräslund, generaldirektör på Datainspektionen, som följer utvecklingen via sin franska motsvarighet.
Samtidigt anser han att det är positivt att avtalen blir färre och därmed enklare att överblicka.
-- Det är vettigt att rensa i floran av användarvillkor, som gör att användaren inte vet vad som gäller.
Integritetsorganisationen Electronic Fronteir Foundation har rekommenderat användare att radera sin sökhistorik innan det nya avtalet träder i kraft. En annan grupp, Electronic Privacy Information Center, har på juridisk väg försökt tvinga den amerikanska handelskommissionen att agera mot Google.
