– Som nybliven doktorand var jag pessimistisk när det gällde artificiell intelligens och robotintelligens, berättar Erik Billing.

– Jag har ändrat mig. Jag har inte hittat något som skulle göra det omöjligt att bygga robotar som är lika riktiga människor.

Fast han tillägger: jag tror inte att det sker under min livstid.

Erik Billing är nybliven doktor på en avhandling om hur robotar lär sig.

– Jag är definitivt intresserad av att bygga robotar och experimentera med dem, men avhandlingen handlar om sätt att modellera mänsklig intelligens.

Han hävdar att en robot måste ha förmågan att känna igen och härma.

De enklaste robotarna, som industrirobotar eller självgående gräsklippare, saknar den förmågan. De följer ett fåtal enkla regler. Men om roboten ska klara mer komplicerade beteenden, som att gå på två ben eller hålla i en full kaffekopp, krävs det mer.

– Det är mer komplicerat än det kanske låter, säger Erik Billing.

Roboten lyfter inte kaffekoppen på exakt samma sätt två gånger. Datorseende måste ge impulser till robotens inbyggda dator, som i sin tur skickar styrsignaler till robotens motorer.

Erik Billing anser att det är viktigt att en robot på något sätt kan känna igen handlingar och beteenden som görs av människor eller andra robotar. Iakttagelserna läggs till robotens minne och hjälper den att lösa liknande uppgifter senare.

Robotforskningen rör sig mellan olika synsätt. För ett par decennier tänkte man sig att roboten skulle ha en modell av omvärlden, till exempel en karta över de utrymmen där den rörde sig. Det visade sig svårt att genomföra.

Forskarna övergick till att experimentera med enkla styrsystem där robotarna så att säga löser problemen när de – ofta bokstavligen – stöter på dem. Självgående gräsklippare är exempel på sådan teknik.

– Nu börjar det gå i andra riktningen, säger Erik Billing.

– Det är bra om roboten kan samla erfarenheter. Om roboten till exempel kommer till en dörr är det bra om den känner igen den som en dörr och minns hur den gjorde förra gången.

Hur detta ska lösas är en annan fråga. Biologiska mekanismer kan inte härmas rakt av, men de är en inspirationskälla:

– När vi upptäcker hur biologin har löst en uppgift visar det sig ofta att det är oerhört enkelt.

Vad menas då med en robot? Hur enkelt kan det vara, och hur avancerat kan det bli?

– Jag brukar säga att en robot har sensorer, motorer och en dator. Så kallad robothandel sköts alltså inte av datorer i den betydelsen. En robot agerar i den verkliga fysiska världen. Den tar i fysiska föremål och kan kanske även förflytta sig.

Robotarna i tv-serien ”Äkta människor” är, enligt Erik Billing, inte otänkbara i framtiden. Det finns redan robotar som utseendemässigt är svåra att skilja från människor.

– Det är ändå orealistiskt därför att tv-seriens skapare har placerat robotarna i nutid. Men innan sådana robotar kan bli verklighet har det skett andra förändringar inom teknik och samhälle, vilket innebär att vårt sätt att använda dem skulle bli annorlunda.

Fakta

En android är en robot som är mycket lik en riktig människa. Robotar som både ser ut som människor och beter sig som människor finns bara på film.

En humanoid är en robot som påminner om en människa: går på två ben och har huvud och armar.

Industrirobotar är avsiktligt utformade för att inte likna människor.

Ordet robot kommer från den tjeckiska författaren Karel Capeks bok ”R U R” från 1921.