De där killarna som bröt sig in i bilar och stal saker som de sålde till hälare för att kunna köpa knark..., börjar Evert Norberg:

– I dag sitter de hemma vid datorn med en kopp kaffe.

– De kan dra in några tusen om dagen på att sälja grejer på Blocket – grejer som de aldrig levererar och som de aldrig har haft.

– De utgår från att inga polisanmäler för att de har förlorat en hundring.

Evert Norberg är bedrägerisamordnare vid Citypolisen i Stockholm. Bedrägerier via e-post och telefon tar en stor del av hans och kollegornas tid.

– Jag har en hel pärm full med Nigeriabrev, berättar han.

– Och de brukar fortfarande ha anknytning till just Nigeria. Det är en nationalsport där.

Nigeriabrev, även kända som ”419 scam” efter en paragraf i landets strafflag, lär vara landets tredje största inkomstkälla efter olja och jordbruk.

Man kan undra varför människor fortfarande låter sig luras – att de tror att någon på en annan kontinent vill ge en främmande människa tiotals miljoner dollar. Tydligen har bedragarna gjort samma reflektion.

– Det är lite lägre belopp i dag, berättar Evert Norberg. Nu är det kanske fem miljoner dollar.

Han berättar att fem personer nyligen greps i Spanien med tusentals Nigeriabrev i bilen. Det var riktiga brev med kuvert och frimärken, färdiga att läggas på postlådan. De gripna hade massor med pengar på sig.

Folk har tröttnat på att få brev från släktingar till avlidna afrikanska diktatorer.

– Utan du får kanske brev på snyggt brevpapper från något som ser ut att vara en advokatfirma. En släkting har avlidit och testamenterat pengar till dig. Sådana brev skickas till äldre människor, och de tänker kanske: hade jag inte nån gammal släkting som flyttade utomlands?

– Det är dumt att svara.

– Gör du det så slutar det med att du måste betala avgifter, betala för stämplar, betala för att öppna konton, men några pengar ser du aldrig.

En del bedragare iscensätter möten med middagar och artiga män i prydliga kostymer, föreställande advokater.

Evert Norberg berättar om bedrägerioffer som rest till England, övernattat på hotell och till och med tagits med till domstolen för att få ut sitt arv.

– Vänta här en halvtimme, säger bedragarna. Sedan försvinner de med pengarna som skulle gå till stämpelavgifter och advokatarvoden.

En äldre man gjorde nyligen av med över 100 000 kronor på Nigeriabrev. Alla betalningar hade skötts av hans son, som var i 30-årsåldern och borde känna till fenomenet. Men sonen vägrade erkänna sig lurad:

– Skulle det inte kunna vara på riktigt, envisades sonen.

Sociala medier och chatt används för att ringa in lämpliga offer.

– En som kom i kontakt med sitt offer på chatten var en amerikansk soldat i Irak. Han påstod att han hade kommit över en väska full med pengar som han ville ha hjälp med att smuggla ut.

– En kamrat till honom skulle flyga till Stockholm med väskan, och så skulle det svenska offret möta honom på Arlanda. Men så kom det ett mejl – budet hade tagit fel plan och hamnat i Ghana i stället för Stockholm. Så kunde offret skicka lite pengar så han kunde muta sig fri.

En del blir lurade när de köper från utlandet, till exempel köper en bil obesett. Bilen ska betalas vid leverans, så det verkar vattentätt – men så ringer ”fraktfirman” och säger att vi lastar inte på bilden om vi inte får betalt i förskott, tusen pund. Offret skickar pengarna, men någon bil ser han aldrig till.

Bedragarna sitter inte alltid framför datorn med en kaffekopp.

De vittjar brevlådor i villaområden. Inte på måfå, utan för att plocka upp kontokort och annat som de själva har beställt. Det är en bra idé att skaffa en låsbar brevlåda.

Även de gemensamma postfack som finns i en del hyreshus länsas.

Bedragarna är hänsynslösa, men offren är godtrogna.

– Nätet verkar ta bort alla skyddsspärrar, säger Evert Norberg. Folk verkar vara beredda att göra nästan vad som helst.

De går på erbjudanden om billiga produkter, lättförtjänta pengar, sex...

– En av mina kollegor brukar jämföra med ett plank i Humlegården.

– Tänk dig att det är ett högt plank i Humlegården. Du hör en röst från andra sidan, men du ser inte vem det är. Rösten ber dig att kasta över tiotusen kronor. Om du sedan kommer tillbaka om en vecka ska du få hundratusen kronor. Du kommer tillbaka efter en vecka och väntar vid planket – tror du att rösten du talade med kastar över några pengar?

– Men om samma sak händer på internet, då tror folk på det.

– Och folk är alldeles för trevliga. Sluta upp att vara så snäll. Be dem dra åt helvete och lägg på luren.

Trösten är att det sällan är de skarpaste hjärnorna i brottets värld som ägnar sig åt sådana här bedrägerier.

– De brukar finnas längst ner i krimhierarkin, säger Evert Norberg.

De klarar sig på ren tur och på att offren inte polisanmäler. Offren är generade.

– Fast å andra sidan finns det folk som ringer hit och vill anmäla bedrägeri därför att något som de beställde i går inte har kommit fram ännu, säger Evert Norberg.

– Sådant avskriver vi med en gång.

Utredarna tar den kortaste vägen till den misstänkte.

– Vi följer pengarna.

Fakta

De nya chipsförsedda kontokorten har gjort att så kallad skimning har minskat. Det räcker inte längre med att läsa siffrorna på korten. För att knäcka informationen på chipset måste man ha tillgång till ett labb. Id-kort går däremot fortfarande att förfalska. Bedragare byter ut fotot på någon annans id-kort. Sedan handlar dator på kredit i den personens namn.

– Många säljare kollar inte id-korten ordentligt, säger Evert Norberg.

– Använd uv-lampor, säger han och det är bara ett av stegen.

Ordentlig kontroll av id-kort består av sju steg, och polisen hjälper de stora elektronikkedjorna att utbilda personalen i hur man gör.

Bedragarna ringer upp småföretagare och pratar om en produkt eller tjänst. Ofta gäller det utrymme i något slags katalog.

Sedan får företagaren en faktura, ofta på ett högt belopp.

Företagaren har inte beställt något, men bedragaren påstår att hon har gjort det.

Det inspelade telefonsamtalet används som bevis.

I telefonen:

Var otrevlig. Du behöver inte be om tillstånd för att lägga på luren.

Säg inte ditt namn. Om en okänd ringer upp dig och frågar ”vem är det jag talar med”, var otrevlig. Svara: vet du inte vem du ringer till?

Svara aldrig ja. Samtalen spelas in och används som bevis för att du har beställt något. Säg ”jag är inte intresserad” och lägg på.

Undvik långa samtal. Ju längre du talar med en försäljare, desto svårare är det att säga nej.

Gå med i Nix-registret. Påpeka för alla försäljare som ringer att du är med i Nix-registret.

På internet:

Titta efter postadress och telefonnummer. Seriösa företag har sådant. Kolla med Hitta och Eniro att företaget verkligen finns. Titta också efter företagsnummer. Kolla på Ratsit om bolaget har betalningsanmärkningar.

Svara inte på mejl om du misstänker att det är bedragare.

Googla. Googla på avsändarens namn, googla på produktens namn. Vad skriver folk?

Om det verkar för bra för att vara sant så är det för bra för att vara sant.