Nidbilden av en uppfinnare är en vetenskapsman med hår som står åt alla håll, galen blick och vit rock. Men vid en träff med Sveriges främsta uppfinnare, Håkan Lans, kommer alla fördomar på skam.

Han tar emot oss vid sin villa i Saltsjöbaden iklädd proper kostym, välknuten slips och polerad mustasch.

Håkan Lans är ingen barskrapad person. Det syns tydligt.

– Det är klart att om man tittar i taxeringskalendern ligger jag väl högre än de flesta svenskar. Men jämfört med Ikeas grundare Ingvar Kamprad så har jag ju inga stora pengar att tala om och kan inte ens finansiera min egen forskning utan att vara beroende av riskkapital, berättar Håkan Lans.

Men ändå är det inte pengarna som drivit Håkan Lans att hela tiden göra nya upptäckter. Snarare har det handlat om en ständig jakt på bekräftelse.

Den jakten började redan när pappa varje jul släpade hem Meccano från sin pantbank i Gamla stan, som numera är jazzklubben Stampen.

Hans uppfinning global standard
Håkan Lans använde Meccanot för att bygga alltifrån avancerade linbanor till en vävstol. När hans vidunderliga konstruktioner till slut slog i taket var det dags att ta steget vidare. Först utbildning och därefter totalt tio år som forskare på Stockholms universitet och Försvarets forskningsanstalt, Foa. Resten är historia.

Datormusen, fotoplotter för att rita kretskort på litografisk film och nu senast ett navigeringssystem för sjöfarten och flyget, STDMA, som har blivit accepterat som global standard är bara några i raden av alla uppfinningar som Håkan Lans klurat ut.

Enbart STDMA-projektet drog nära 100 miljoner kronor i riskkapital, men just nu driver Håkan Lans ett nytt projekt med än högre prislapp. Exakt vad projektet går ut på vill han inte avslöja.

När Håkan Lans får frågan hur det känns att vara uppfinnare blir svaret överraskande:

– Jag har aldrig känt mig som en uppfinnare. Jag har hela tiden arbetat mycket målinriktat och försökt fylla ett behov. Antingen mitt eget eller något som kolleger håller på med. Att det sedan blivit stora produkter beror mer på slumpen, säger han.

Det är som när en skidåkare som vunnit VM säger att motståndarna hade en dålig dag. Hur känns det egentligen?

– Med ett enda undantag kunde jag aldrig anat att produkterna skulle bli så stora. Det undantaget är STDMA, som det ligger en oerhört komplicerad teori bakom som det flera år senare fortfarande doktoreras på, säger han.

Det kan tyckas få förunnat att kunna konsten att uppfinna saker. Det håller inte Håkan Lans med om.

Enligt honom bor många bra idéer i de flesta människor. Han exemplifierar med att om man slumpvis plockar samman en rad människor och sätter dem tillsammans i en stor soffa kommer alla först att säga att man inte har några idéer. Sedan kommer någon på: jo, förresten när jag skulle ut och fiska fick jag en idé…

– Jag gillar framförallt det som är tekniskt avancerat och som bygger på grundläggande vetenskap, men det är ju inget måste. De flesta människor bär på goda idéer, så är det bara. Ingvar Kamprads idé kunde vem som helst ha kommit på, säger Håkan Lans.

Beröm är viktigt
Varför finns då inte tusentals Ingvar Kamprad? En förklaring är att föräldrar inte uppmuntrar sina barn tillräckligt att förverkliga sina tankar och idéer. Det råder också brist på pedagogiska leksaker som exempelvis Meccano. Det mesta är redan färdigt. Dessutom krävs flera utbildningar i tekniska och naturvetenskapliga ämnen redan i tidig ålder, enligt Håkan Lans.

Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, och Kungliga Vetenskapsakademin, KVA, driver ett program som heter Naturvetenskap och teknik för alla. Programmet börjar redan i förskolan och håller på sex år framåt. Återigen kommer Håkan Lans tillbaka till sina minnen kring Meccano.

– Precis som jag uppskattade att få beröm från mina föräldrar då jag byggde med Meccanot bygger utbildningen på belöningsprincipen, vilket jag tror är en viktig drivkraft för att skaffa sig kunskap. Det visar ju också resultatet från utbildningen, säger Håkan Lans.

Det talas ibland om att genier känner sig missförstådda. Hur upplever du att dina idéer tas emot första gången?

– Första mötet med ett företag blir automatiskt en konfliktsituation. Men klampar ju in och säger: Ni har gjort så här, men varför inte göra på det här viset i stället? Då är det naturligt att man bevakar sitt revir, säger Håkan Lans.

Hur får du företaget på andra tankar?

– Genom att få dem att inse att jag bara gör en liten del av arbetet. Resten gör ju företaget för att färdigställa produkten.

Håkan Lans har en hel del roliga historier att berätta. Till exempel när han Electrolux dåvarande frontfigur Hans Werthén skulle klättra upp i en hög mast och modifiera en gsm-antenn.

Håkan Lans är höjdrädd och klättrade mer eller mindre skräckslagen upp på stegen som var omgärdad av en bur. När han stod och skakade på stegen kom Hans Werthén ångandes. Utanpå buren. Till saken hör att Hans Werthén var bergsklättrare.

– Hans Werthén var enögd och då minskar risken att få svindel högst väsentligt. Men jag är inte enögd så du kan lita på att jag darrade på manschetterna, säger Håkan Lans.

En produkt Håkan Lans gärna återkommer till är datamusen, eller som hans uppfinning kallas, Hi-pad.

Produkten kom till i början på 1970-talet och såldes ända in på 1990-talet. Men första åren såg det mörkt ut.

– Efter två år sa Houston Instrument att det nog var dags att lägga ner försäljningen när Hi-pad bara sålt i 70 exemplar. Men jag bad envetet och de skulle fortsätta satsa. Sedan sålde den plötsligt i 10 000 exemplar per månad, säger han.

Men allt har inte gått lika bra. Visserligen har Håkan Lans fått STDMA accepterat som världsstandard för både sjö- och luftfart, men samtidigt sitter Håkan Lans fast i en rättstvist med amerikanska myndigheter och företag. Det tar mycket tid från hans uppfinnande.

– Jag har sett det ekonomiska kriget i vitögat och vet vad det handlar om. Jag struntar i pengarna. Jag vill bara vara i fred och fortsätta utveckla saker som mänskligheten kan dra nytta av, säger Håkan Lans.

Fakta

Född: 1947. Familj: Hustru och en dotter. Bor: Villa i Saltsjöbaden.
Karriär: Forskare vid Stockholms universitet och Foa under tio år. Därefter uppdragsfinaniserad forskning. Utmärkelser: Hedersdoktor vid Uppsala universitet, Polhemspriset, KTHs Stora pris och Ingenjörsvetenskapsakademins guldmedalj. Uppfinningar: Hi-pad, Self Organising Time Division Multiple Access, STDMA, datalink som är ett navigeringssystem för sjöfarten och flyget, fotoplotter för att rita kretskort på litografisk film och grundläggande patent färggrafik i datorer.