Solfläcken, som var nästan lika stor som Jupiter, flammade upp för några veckor sedan i en jättelik eruption.
Forskare världen över väntade på effekterna. Skulle den så kallade solstormen slå ut data- och telekommunikation, satelliter, elektroniska kretsar? Kanske till och med elnätet?
En magnifik uppvisning i norrsken blev det. Det var allt för den här gången. Det kan bli värre.
Tidskriften Space Weather, en vetenskaplig publikation, varnar för att en så kallad solstorm kan bli så kraftfull att den slår ut både satelliter och kraftnätet. Sannolikheten för att det händer under det närmaste årtiondet bedöms till tolv procent.
Solstorm är en chockvåg av solvinden. Solvinden är ett ständigt flöde från solen av elektriskt laddade partiklar, mest elektroner och protoner. När en solfläck kastar ut en jättelik flamma kan det uppstå en chockvåg. Flamman ger partiklarna en sådan skjuts att de föser undan partiklarna framför sig som ett bogsvall i en koncentrerad våg av laddade partiklar.
Om chockvågen blir tillräckligt kraftfull påverkar den jordens magnetfält. Rörelser i magnetfältet orsakar i sin tur strömmar i elektriska ledningar och elektriska kretsar – det blir som när magneten roterar i en cykelgenerator. Dessa strömmar kan skada transformatorer och slå ut elkraftnätet.
1989 var sex miljoner människor i Quebec i Kanada utan el i nio timmar på grund av solstorm.
2003 gjorde en solstorm att södra Sverige och Sydafrika drabbades av elavbrott.
Den svåraste kända solstormen hittills inträffade 1921. Den beräknas ha varit tio gånger starkare än den i Quebec 1989. 1921 var samhället inte lika beroende av el som det är i dag, och datorer och annan känslig elektronisk utrustning fanns inte.
Man talar ibland om ”hundraårsstormen”.
Konsekvenserna kan bli svåröverskådliga. Om en högspänningstransformator slås ut kan det ta ett till två år att installera en ny. Vad händer då om många transformatorer slås ut samtidigt? Högspänningstransformatorer är inte en produkt som tillverkarna har på lager.
Risken är känd sedan länge. Amerikanska forskare testade 1962 vad som skulle hända genom att utlösa kraftfulla elektromagnetiska pulser på hög höjd i atmosfären. Forskarna blev förvånade över att effekten, som hade beräknats teoretiskt, blev så stark.
– Solen har inte förändrats, säger Avi Schnurr, ordförande i det amerikanska rådet för Electronic Infrastructure Security, EIS.
Det är vårt beroende av en elektrisk och elektronisk infrastruktur som har ökat.
Utan elektricitet förlorar vi livsmedel, sjukvård, uppvärmning, bränsle för transporter.
Vad kan man då göra?
Uppgiften är inte olöslig.
Det går att bygga om transformatorerna så att de stängs av innan de hinner skadas av solstormen. Då får man några timmars elavbrott, sedan är elnätet i gång igen.
400 miljoner dollar skulle det kosta i USA, säger dr Peter Vincent Pry, tidigare medlem av en utredning tillsatt av USAs kongress.
En eruption på solen kan orsaka en solstorm. Det är en chockvåg i det ständiga flödet av elektriskt laddade partiklar från solen som kallas för solvinden. Kraftiga solstormar påverkar jordens magnetfält, som i sin tur stör elektrisk och elektronisk utrustning.
