It-ministern: Skolorna ska fixa it-lyftet själva

Utanför klassrummet hörs stegen när it-ministern och hennes entourage närmar sig – klamp, klamp, klamp.

Medan de flesta skolor väljer att i första hand utrusta eleverna i de högsta årskurserna med egen dator, så gör Skogsängsskolan tvärtom. Här har man i stället börjat med att förse de allra minsta barnen med varsin dator.

Anna-Karin Hatt kommer in i skolsalen och berättar för barnen att det är hon som är it-ministern och att det innebär att man ”jobbar hela dagarna med it”. Sedan kommer hon fram till orsaken för sitt besök:

– En del skolor är jätteduktiga med it. Men så finns det andra som inte lika duktiga med it och datorer som ni är. Då kan det vara bra att dom får lära sig lite av er.

Skolan är den sista stora samhällssektorn som it-fieras. Den största leverantören, Atea, räknar med att åtminstone 200 000 datorer säljs till skolorna i år. På många skolor pågår just nu utvecklingen av it-stödd pedagogik för fullt.

Även om just Skogsängsskolan ligger i utvecklingens framkant, så pekas skolan ut i regeringens digitala agenda som ett område där Sverige som helhet halkat efter och måste bli bättre.

I talarstolar, i tv:s morgonsoffor och på sin blogg jobbar it-ministern just nu hårt med att försöka öka fokus på skolornas it-användning.

Samtidigt har hon inte några pengar för att lyfta skolornas it-användning. Upplägget i den digitala agendan är i stället att det är kommunerna och skolorna själva som ska fixa it-lyftet genom omprioriteringar i de egna budgetarna.

Så på en del skolor händer det väldigt mycket på it-fronten, medan det på andra skolor nästan inte händer någonting alls.

Men när CS frågar är it-ministern inte heller beredd att uttala några specifika mål om att alla elever ska ha en egen dator i skolan.

– Jag vill inte som representant för regeringen säga att det är precis så det ska se ut. Vårt uppdrag är att ställa krav på att alla elever ska få använda digitala läroverktyg. I den här klassen har man valt att ha en dator per elev. I andra klasser kan man välja att jobba på andra sätt, kanske med pekplattor. Där ska inte vi komma med pekpinnar från staten, säger Anna-Karin Hatt.

Klass 2A ägnar lektionen åt att göra var sitt bildspel om olika vårtecken de har sett, enligt ett koncept som kallas Photostory. Barnen jobbar koncentrerat med att mixa ihop bild- och musikklipp med egna speakertexter som de läser in med sina headset.

Även it-ministern gör en Photostory. Den handlar om att alla kan göra en egen fjärilsrestaurang genom att hälla ut saft på ett fat.

Efteråt flockas barnen runt it-ministern med utrivna papperslappar för att fixa autografer. Anna-Karin Hatt skriver och ritar hjärtan och påskkycklingar till barnen så att pennan glöder.

Ministerns presschef dyker upp och granskar en smula häpet skådespelet. Han uttalar något om att man nästa gång kanske borde ha med sig ministerfoton för autograferna.

På Skogsängsskolan finns inga Ipad så långt ögat ser. Här används i stället på Intels skoldatorkoncept Classmate PC. Förutom en liten specialanpassad laptop som kan vikas ihop till en pekplatta ingår också en speciell plattform med pedagogiska program.

Läraren kan från sin dator ta kontroll över alla elevdatorer i klassrummet och styra vilken dators bild som ska visas i storbild via projektor.

Klass 2A ingår tillsammans med en annan klass på skolan i ett pilotprojekt där datorerna används på i princip alla lektioner. Om försöket faller väl ut planerar Skogsängsskolan att förse alla barn i årskurs 1–5 med en egen dator.

– Hittills har det gått fantastiskt bra, säger Magnus Fellbrant, it-pedagog och tekniker på skolan.

Han pekar på att det har blivit ett större lugn i klassrummet och mer fokus på arbetsuppgifterna.

Barn med läs- och skrivsvårigheter har lätt att ta till sig arbetssättet och känner sig mer jämbördiga med resten av klassen. Bland killar som tidigare inte alltid varit lika intresserade som tjejerna av att uttrycka sig i skrift, har skrivglädjen ökat markant.

I Ale kommun, där samma upplägg för it-lärande praktiserats under längre tid än i Skogsängsskolan, ser man klara förbättringar i barnens språkutveckling, enligt Peter Madsen, verksamhetschef för grundskolan i Ale.

– Men grundbulten i det här är att barnen nu lär sig att läsa och skriva snabbare, säger han.

När utbildningsminister Jan Björklunds uppmärksammade kritik av it-stöd i skrivundervisning kommer på tal, viftar han bara avvärjande med handen.

– Där är han inte påläst, helt enkelt, säger Peter Madsen kort.