Trenden med öppna universitet sprider sig som en löpeld. Kurser läggs ut online så att alla kan följa utan krav på tentor och poäng. Storbritannien och USA går i spetsen och Sverige har än så länge sackat efter – men nu börjar det sakta röra på sig även här.

I mars öppnade Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV, vid Stockholms universitet ett antal kurser. Initiativet ingår i pilotprojektet Open Education där redan existerande högskolekurser blir tillgängliga för alla. Någon examinering är inte aktuell utan det är just kunskaperna som står till buds.

– Den som vill ska kunna läsa, oavsett drivkraft. Kanske är det ett intresse eller funderingar på att börja studera. Det kan också vara färdigutbildade som vill ha kunskaper i sitt jobb, utan att ta poäng eller gå vanliga universitetskurser, säger Gunnar Wettergren, forskare och chef för enheten Flexibelt lärande på DSV.

Han tror på fortsatt tillströmning i takt med att satsningen blir mer känd.

– Förutom forskning och utbildning har universiteten en tredje uppgift, som går ut på att att informera och sprida kunskaper. Öppna föreläsningar har tidigare varit ett sätt, men distansinlärning ger fördelen att den är frikopplad från tid och rum, säger Gunnar Wettergren.

För att följa DSVs kurser behöver man bara registrera sig med användarnamn och lösenord på lärandeplattformen Open Education. Många av kurserna som hamnar i plattformen finns redan i en ”skarp” kurs men det går inte att gå direkt från att vara öppen student till att läsa reguljärt.

– Det är en fråga om rättvisa, att alla ska kunna söka och antas till kurser på samma villkor. Därför gäller central antagning och gällande behörighetskrav för den som vill bli student ”på riktigt”, säger Gunnar Wettergren.

Även Instutitionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet har givit sig in i leken. Deras öppna distansplattform Tellus riktar sig i första hand till distansstudenter men är också öppen för alla som bara vill ta del av kursutbudet. Det krävs ingen registrering så det är omöjligt att veta hur många som följer kurserna informellt.

– Vår ambition är att sprida kunskap och intresse för geologi och öka förståelsen för vår planet. Det enda man måste vara student för är att få göra tentor och examinera sig, säger Helena Bergman, som är utbildningskoordinator på institutionen.

Målet är att bygga upp en komplett geovetenskaplig utbildning på webben. Kurserna kan bland annat följas som videoföreläsningar, pdf-filer och svenska sammanfattningar av utländsk kurslitteratur.

– Det här är lite i samma anda som att vi arbetar med skolor, utställningar och evenemang för att göra geologi tillgängligt för alla, säger Helena Bergman.

Även Lunds universitet och Högskolan i Dalarna börjat lägga ut öppna utbildningar på nätet. Ändå ligger inte Sverige på den internationella frontlinjen. Forskaren och statsvetaren Jan Hylén har undersökt hur planerna på öppna utbildningar ser ut internationellt och vet varför:

– I Sverige sker det sällan som en följd av centrala initiativ, utan på grund av enskilda eldsjälar. Det är jättebra att de lägger ut material och videofilmade föreläsningar, men tyvärr saknas en nationell strategi, säger han.

– Skillnaden är stor jämfört med till exempelvis USA, Storbritannien, Holland och Korea. Där ligger de nationella satsningarna långt framme.

Det är också skillnad mellan öppen utbildning med öppna kurser, och öppna utbildningsresurser. Resurserna, open educational resources, oer, liknar mer ett öppen källkodstänk, fast bland universiteten. Det innebär att universiteten även gör utbildningsmaterialet tillgängligt för andra utbildare, exempelvis andra universitet.

– Det här påverkar hur lärosätena kommer att agera och konkurrera framöver. Det här skapar helt nya hot och möjligheter, framför allt med tanke på hur internationellt orienterade studenterna är, säger Jan Hylén.

Open university i Storbritannien, lägger exempelvis ut delar av sitt kursmaterial. Det kostar pengar för universitetet, vilket tjänas in på att studenterna är bättre pålästa när de väl börjar läsa en kurs i ”skarp” version.

– Därmed blir det färre avhopp, vilket sparar pengar för universiteten, säger han.

Många universitet betraktar det som en nackdel att vara först med att erbjuda öppna utbildningsresurser, det finns risker.

– Risken finns att bli kopierad, men det ligger också en stor risk i att inte göra något. När andra länder satsar blir det en självklarhet för många studenter att kurserna är tillgängliga för alla, säger han.

Att ta steget från att ha en viss del av materialet öppet till att göra det tillgängligt för alla att använda enligt villkor som liknar öppen källkod, kan vara en svår balansgång.

– Det är ett problem i Sverige, att många av de som öppnar sina utbildningar inte talar om hur andra får materialet. Då är steget långt till helt öppen utbildning som finns i många andra länder, där det går att dela utbildningsmaterial med varandra, säger han.

Än verkar det vara en bit kvar till den helt öppna utbildningen i Sverige. Anna Neuman, politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet, menar att arbete med oer kan betraktas som ett sätt för lärosätena att utföra delar av sitt uppdrag. I dagsläget är det dock inte aktuellt med en nationell strategi för öppna universitet.

– En viktig princip för högskolepolitiken är lärosätenas självbestämmande. Respektive högskola bestämmer hur man arbetar, säger hon.

Fakta

I Sverige finns många distanskurser, men få öppna sådana. Sedan den 1 mars erbjuder DSV vid Stockholms universitet kurser i :

  • Datakunskap
  • Digital inkludering
  • Introduktion och fortsättningskurs i programmering i Python
  • Ledarskap
  • Effektiv mjukvaruutveckling med C# och Dotnet.