Vem ska lagra?
Över 500 svenska operatörer

Operatörer som är anmälningsskyldiga till Post- och telestyrelsen omfattas av datalagringsdirektivet. På listan hos myndigheten finns i dagsläget 547 operatörer. Från jättar som Teliasonera till stadsnät och små byalag.

– Listan hos oss ger en viss fingervisning om hur många som påverkas av lagen. Den stämmer inte exakt för det kan finnas företag som inte anmält sig fast de ska och en del företag som anmält sig fast de inte behöver, säger Andreas Dahlqvist.

Tidsaspekten
Ingen hinner klart

Det har påpekats att det är kort om tid att införa de ändringar som krävs för att följa lagen och enligt Andreas Dahlqvist har regeringen diskuterat frågan.

– Regeringen har resonerat att det inte är så kort om tid eftersom det här har varit känt sedan datalagringsdirektivet godkändes av EU. I förordningen från regeringen står det preciserat vad som ska lagras. Det är lite olika för olika tjänster, men operatörerna kan se vad som gäller för dem.

Nya föreskrifter
Men de ska inte behövas

PTS arbetar med att ta fram två föreskrifter, en om vilken säkerhet operatörerna ska ha för de lagrade uppgifterna och en om vilka ersättningsnivåer som ska gälla när någon ordningsmakt begär ut uppgifter. Föreskrifterna kommer inte att vara färdiga till den 1 maj utan väntas senare i höst. Men enligt Andreas Dahlqvist behövs inte de här föreskrifterna för att kunna leva upp till lagen redan den 1 maj.

– Operatörerna ska hålla en tillräckligt hög säkerhetsnivå. Vem som helst ska inte komma åt uppgifterna.

Vad gäller ersättning har operatörerna tills vidare rätt till ersättning för kostnader som uppstår när lagrade uppgifter lämnas ut.

Efter 1 maj
Vite eller förbud kan vänta

PTS har tillsynsansvar och ska se till att lagen följs från den 1 maj. Myndigheten kan göra tillsynskontroller på eget initiativ eller om de får in klagomål.

– Det kan mycket väl finnas operatörer som inte är klara då, men det är inget vi utgår ifrån. Jag kan inte säga att vi inte kommer att agera. Vi ska se till så att lagstiftningen följs.

Om PTS får information om att någon inte följer lagen begär de upplysningar från operatören. PTS kan sedan förelägga operatören att vidta åtgärder och utdela vite. Vilka belopp det rör sig om bestäms från fall till fall. I allvarliga fall kan PTS kan återkalla tillstånd eller meddela förbud.

Fakta

Införandet försenades fem år

14 december 2005:

EU-parlamentet godkänner direktivet efter en första läsning. Röstsiffrorna blev 378 för och 197 emot med 30 nedlagda.

15 mars 2006:

Datalagringsdirektivet godkänns formellt.

3 maj 2006:

Datalagringsdirektivet träder i kraft. Telefoni- och internetleverantörer måste lagra trafikinformation i minst sex månader.

15 september 2007:

Alla medlemsstater skulle ha implementerat direktivet. Irland, Grekland, Sverige och Österrike gör det inte i tid.

Införandet försenades fem år (forts.)

26 maj 2009:

EU-kommissionen inleder en rättsprocess mot Sverige.

4 februari 2010:

Sverige fälls av EU-domstolen för att inte ha infört direktivet i tid.

16 mars 2011:

Riksdagen bordlägger förslaget som får vila i ett år. 62 röstade för bordläggning, 281 röstade emot, 6 var frånvarande.

21 mars 2012:

Regeringens förslag röstas igenom i riksdagen med siffrorna 233– 41. 19 ledamöter avstod från att rösta.

1 maj 2012:

Lagen träder i kraft i Sverige.