Paradoxalt nog har båda parter ofta skäl att inte sabotera internet och mobilnätet. I krigen i Irak och Nordafrika har inte bara upprorsmännen, utan även till exempel amerikanska försvaret, använt mobilnätet – som ofta fungerat bättre än militärens medhavda utrustning för telekommunikation.
– Den som kontrollerar nätet får då en fördel när det gäller signalspaning, eftersom det är lätt att se var motparten befinner sig.
Sabotage finns i gränslandet mellan krig, terrorism och kriminalitet. Och även här kommer psykologi in.
Nästan alla som arbetar med datorsystem tycker det är självklart att de ska ha tillgång till internet på jobbet. Det är utgångspunkten för scenarier för it-angrepp mot elnätet och andra samhällsviktiga funktioner. Angriparen blir Facebookvän med den som sköter elnätets styrsystem, och lyckas den vägen smussla över program som kan ta kommando över elnätet.
Roland Heickerö nämner Vikingprojektet, ett samarbete mellan flera parter inom näringsliv och forskning. Det ledde till tretton beskrivna scenarier för hur elnätet skulle kunna hackas. Men resultaten lämnas bara ut till några få personer och företag.
Kostnaden för ett tre dagar långt elavbrott i hela Sverige beräknades av Vikingprojektet till 18 miljarder kronor.
Den känsliga punkten är kopplingen mellan elnätets styrsystem och internet. Formellt ska de vara åtskilda, men det blir svårare och svårare att hålla i sär dem. Svenska Kraftnät har därför börjat byta ut sitt styrsystem mot ett som klarar högt ställda krav på datasäkerhet.
Det mest kända sabotaget över internet är Stuxnet, som tros – men det har aldrig bekräftats – vara ett israeliskt initiativ för att sabotera Irans urananrikningsprojekt.
Mindre dramatiskt än rena sabotage är industrispionage – som trots allt fortfarande går bäst med gammeldags metoder, säger Roland Heickerö:
– Den stora hotbilden kommer inte utifrån, utan inifrån – riskerna är allt från obetänksamhet till insiders och vad som i USA kallas för disgruntled employees – anställda som anser sig illa behandlade och vill ge igen.
Samtidigt växer möjligheter att hitta blottor i it-systemen, och ingen lägger ner större resurser på det än stormakterna.
Cyberkriget tas så allvarligt att stormakterna nu inom ramen för FNs nedrustningsorganisation Unidir, försöker bredda krigets lagar så att de även gäller för cyberkrig – ett slags Genèvekonvention för internet.
Men inga regler gäller för den form av aggression som är mest effektiv i fredstid. Falsk och vilseledande information är en viktig del av informationskrigföring, anser Roland Heickerö.
För den som minns filmen Wag the dog och Dustin Hoffman i rollen som mediestrategen Stanley Motss minns kanske också de manipulationsmetoder som används i den. Bland annat har koncepetet förfalskade nyhetsinslag vidareutvecklats. Censuren i Kina och andra diktaturer är lätt att upptäcka – men det som släpps igenom diktaturens filter kan vara manipulerat. Och falsk information går inte att skydda sig mot med tekniska medel.
– Det nya informationssamhället är bra för vilseledning – och det accelererar. Den viktigaste motåtgärden är att vara medveten om hotbilden, avslutar Roland Heickerö.
Telekrigföring. Fienden försöker slå ut dina data-, tele- och radiokommunikationer. Fienden kan också försöka avlyssna eller manipulera. Mot detta behövs fysiskt skydd och hinder för manipulation.
Psykologiska operationer. Fienden försöker påverka civilbefolkningens och militärens försvarsvilja.
Operationssäkerhet. Skydd för den egna sidans verksamhet och för de egna kommunikationssystemen.
Militär vilseledning. Hindra fienden från att dra slutsatser om truppförflyttningar och annat genom att vilseleda.
Datornätverksoperationer. Så kallad cyberkrigföring. Sabotage av datasystem eller infrastruktur som är beroende av datasystem. Både virus, trojaner, maskar och botnät kan användas.
Länkar: Om Roland Heickerös bok Internets mörka sidor:
www.atlantisbok.se
