Offentlighetsprincipen kräver att man vet vad man letar efter. Principens utlämnande av begärda handlingar på papper som verktyg för samhällelig transparens är därmed otillräcklig.

Kraven på vad som är ett transparent och öppet samhälle är betydligt högre internationellt, vilket även kvalificerad forskning visat. Öppna data eftersträvas allt intensivare både i stabila demokratier som Storbritannien som i instabila demokratier i tredje världen.

Britterna har sedan länge varit ledande på öppenhet och transparens. Sverige ligger långt efter i en internationell jämförelse. Den brittiske ministern Francis Maude, som driver premiärminister Camerons politik för ökad transparens och öppenhet, betonar i en intervju i the Guardian (19/4 -12) att publika data tillhör folket och inte myndigheterna.

Principen bakom öppna data är att det inte är myndigheter och kommuner som ska välja ut vilka data som görs tillgängliga, eller endast publicera bearbetade data. Då är det inte öppna data eftersom data då är redigerade och indirekt i princip censurerade. Det är principiellt viktigt att de data som släpps avspeglar det som verkligen inträffat i offentlig sektor.

Att Sveriges närmare 900 myndigheter, landsting och kommuner var och en för sig skulle skapa egna webbplatser för att ge tillgång till öppna data kan bli dyrt. Det finns dock en enklare väg att gå.

I stället för att bygga egna lösningar skulle kommuner och myndigheter kunna deponera data hos en extern aktör. Den kan sedan strukturera och tillgängliggöra de data som laddats upp. Särskilt för mindre kommuner och myndigheter vore datadeponering attraktivt.

Det finns även icke-ekonomiska fördelar med datadeponering. Om data deponeras till en oberoende aktör nära medborgarna förhindra man samtidigt att data i efterhand redigeras eller raderas.

Det finns i civilsamhället flera aktörer som skulle kunna tjäna som datadeponering.

Ett exempel på en obunden organisation är Stiftelsen för Internetinfrastruktur, Punkt SE, som har huvudansvaret för den svenska toppdomänen. Stiftelsen har teknisk kompetens, säkerhetskunnande och ekonomisk styrka för att stå som värd för deponerade öppna data. Deponering kunde ske i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

När väl data är frigjorda kan aktörer som Wikipedia genom en egen Wiki Transparency Commons, ladda ner data från datadeponeringen och sprida den vidare. Det står även entreprenörer fritt att ladda ner från datadepån och återanvända.

Att överföra öppna rådata till medborgarna ger medborgarna en klar bild över vad som sker inom offentlig förvaltning. Vårt förslag på oberoende datadeponering har två omedelbara fördelar. För det första kan det offentliga förverkliga sina öppenhetsambitioner och ge medborgarna snabbare och säkrare tillgång till rådata. För det andra kan vi undvika hundratals dyra it-projekt i offentlig sektor.

Jan Kallberg
fil dr, The University of Texas at Dallas

Erik Lakomaa
ekonomie dr, Handelshögskolan i Stockholm