Förra året gjorde Försäkringskassan tolv större upphandlingar inom it. Nio överklagades.

– Det är den nivån det ligger på. Många överklagar bara för sakens skull och det tycker vi är ett otyg, säger Stefan Olowsson, cio på Försäkringskassan.

Ständiga överklaganden tar tid och gör det svårt att planera framåt.

– Vi har ju kommit dithän att vi måste räkna in eventuella överklaganden i tidsplanen. Det gör det väldigt svårt att planera verksamheten.

Exakt vad det kostar är svårt att säga, men i upphandlingar i den storleksordning som Försäkringskassan gör – 40 miljoner och uppåt – är det inte småslantar.

– När förvaltningsrätten stoppar en upphandling står vi köpare med projekt som inte kommer i gång som skulle ge rationaliseringseffekter på hundratals miljoner, säger Stefan Olowsson.

Han tycker att ett överklagande borde kosta.

– I dag är det gratis – men i Finland kostar det att överklaga och där är det heller inte lika vanligt.

Det handlar inte bara om att leverantörerna gärna chansar in ett överklagande, anser Stefan Olowsson. Ärendena blir också liggande länge i de svenska förvaltningsdomstolarna innan de avgörs. I stället tycker han att vi borde införa samma system som i Danmark, där överklagandena inte går till en domstol utan till en speciell nämnd som tar hand om dem. Det gör att ärendena går mycket fortare. Dessutom tycker han inte att alla upphandlingar slentrianmässigt borde stoppas bara för att det kommit in en överklagan.

Stefan Olowsson kan också tänka sig att höja gränsen för direktupphandling.

– I dag kanske vi måste ha en konsult inne för att en annan upphandling fördröjts. Men efter en och en halv månad har vi slagit i taket och kan inte ha konsulten kvar utan en offentlig upphandling.

Monika Kraft, tidigare it-direktör på Region Skåne, konstaterar att hon varit med om ett par besvärliga överklagandeprocesser under åren.

– Vår strategi är att använda Kammarkollegiets avtal som grund för att på så sätt vara tryggare. Det har lönat sig. Men det är ju inte alltid som de har täckt upp alla områden, säger hon.

– Överklaganden är något som alltid måste tas med i beräkningen när man gör tidsplaner.

Det hela är ett problem som slår mot båda parter, framhåller hon.

Hur tror du man kan komma till rätta med det här?

– Det finns mycket att önska om lagen om offentlig upphandling. Tanken med lagen är bra, men den är snårig och det är väldigt lätt att gå fel. Och det är stora pengar det handlar om.

Fakta

1. En upphandling av ramavtal får 48 svar och utvärderingen tar tre veckor extra. Den överklagas och fälls efter 16 månader arbete för att bara 46 accepterade skriftligt att utvärderingen tog extra tid. Hela upphandlingen görs om.

2. Konvertering av programvara. Leverantören som kom tvåa överklagar med argumentet att leverantören som fick avtalet troligen inte klarar de stipulerade tidskraven i underlaget. Processen för överklagan tar så lång tid att ingen leverantör klarar tidskraven.

3. En befintlig leverantör förlorar en upphandling och överklagar. Under överklagandetiden gäller det ursprungliga kontraktet med högre priser. Intäkterna under överklagandeperioden täcker på så vis leverantörens personalkostnader under varsel-tiden.

17 procent av post- och telekommunikationstjänsterna.

16 procent av radio-, televisions-, kommunika- tions- och telekommunikationsutrustning.

14 procent av kontorsmaskiner, datorer och kontors- och datautrustning utom möbler och program.

12 procent av programvara och informationssystem.

Fotnot: Fram till 16 april i år fälldes 62 domar som gällde it-upphandlingar. Motsvarande period förra året var det 42 domar enligt en genomgång som CS gjorde nyligen, se CS 24/4 -12.