Från den 1 juli räcker det att begå ett brott som ger böter för att polisen ska kunna få ut abonnemangsuppgifter som namn, telefonnummer eller ip-adress. Det beslutade Riksdagen i dag.

Lagändringen innebär även bland annat att möjligheten till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation blir större. Bland annat ska sådana uppgifter kunna lämnas ut i underrättelsesyfte.

Beslut om hemlig övervakning fattas av domstol, men nu införs en möjlighet finns för åklagare att i brådskande fall fatta så kallade interimistiska beslut. Det betyder att de gäller tills vidare i väntan på ett slutgiltigt beslut.

Polis och brottsbekämpande myndigheter får även möjlighet att efter tillstånd i domstol att utföra hemlig övervakning utan att det finns en skäligen misstänkt person. Förutsättningen är att det gäller brott som ger minst två års fängelse.

Polisen får också begära ut uppgifter från operatörer om var en telefon kan befinna sig, även om den inte används.

Datainspektionen har tidigare avvisat förslaget och både Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade nej till förslaget i Riksdagen.