Problemen
Underfinansiering och osäker betalningsmodell

2003 togs beslut om ett gemensamt nationellt kommunikationssystem, Rakel. 2010 var det helt utbyggt över landet. Trots att projektet då gick i mål inom budget och tidsplan strömmar användarna inte in enligt plan. Målet är att ha över 70 000 anslutningar i slutet av 2014. I dag har nätet 40 000 aktiva abonnemang och det är runt 10 000 färre än det antal man räknat med. Bristen på användare skapar underfinansiering och det är problematiskt både för de redan anslutna och också en oro för dem som funderar på att ansluta sig och vill veta vilka kostnader de binder upp sig för. Totalt beräknas Rakel kosta 510 miljoner kronor i år men bara 308 miljoner beräknas komma in. Ett underskott på drygt 202 miljoner alltså.

Oron
Polisen och SKL väntar på besked

Rikspolisstyrelsen skriver i sitt budgetunderlag för 2013–2015 att den är av uppfattningen att Rakelkostnaderna redan i dag är så stora att det hindrar satsningar på annan nödvändig utvecklingsverksamhet. Osäkerheten om kostnaderna för Rakel ökar genom att den underfinansiering som uppstått nu hanteras av de anslutna myndigheterna och att Polisen som är den största användaren påverkas mest.

Även SKL efterlyser en långsiktig prismodell för Rakel.

– Det är besvärligt för kommunerna att inte veta från år till år vad Rakel ska kosta. När man går in i ett sådant här avtal är det viktigt att det finns en bild av den långsiktiga kostnaden, säger Gunilla Glasare, enhetschef på SKL.

Beslutet
Försvarsdepartementet har bollen

Frågan om den framtida prismodellen ligger nu hos Försvarsdepartementet som ska lämna sitt förslag till riksdagen under året men uppger till CS att det ”i nuläget inte är möjligt att uttala sig om när ett mer detaljerat besked kan lämnas”. Myndigheten för säkerhet och beredskap. MSB, har lämnat ett förslag till åtgärder kring framtida finansiering. Bland annat föreslås där att kostnaden för ett grundabonnemang ska ligga på 10 000 kronor men att kommunerna ska betala halva priset för sina abonnemang med hänvisning till att nyttan av Rakel är mindre än för kommunala eller regionala aktörer.

Fakta

Det här är Rakel

  • Rakel står för Radiokommunikation för effektiv ledning. Rakel är ett gemensamt radiosystem för organisationer i samhället som arbetar med allmän ordning, säkerhet och hälsa – ett mobilnät för kommunikation mellan myndigheterna. Exempel på tänkta användare är kommuner, statliga myndigheter och privata aktörer som elleverantörer och elnätsföretag.
  • Sändningarna kan krypteras.
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvarar för driften av Rakel. Systemet är byggt för att klara väderproblem och elavbrott.
  • Det finns två typer av användarterminaler – en sitter fast i fordonen och den andra hålls i handen.
  • 99,84 procent av Sveriges befolkning och 95 procent av landets yta täcks av Rakelsystemet.