Elisabeth Mannerfeldt, enhetschef på Kungliga Biblioteket, KB, ansvarar för förberedelserna inför e-pliktlagen som börjar gälla vid halvårsskiftet. Hon leder ett team som djupanalyserar lagtexten för att slå fast exakt vilka aktörer och webbsajter som omfattas av den nya lagen.
Sedan länge måste företag och myndigheter överlämna så kallade pliktexemplar av allt tryckt material till KB, där det arkiveras för framtida forskning.
Men när den nya e-pliktlagen börjar gälla den 1 juli kan även många webbsajter och bloggare bli tvungna att på ett liknande sätt lämna över allt elektroniskt publicerat material till KBs arkiv.
– Ja, så kan det bli, säger Elisabeth Mannerfeldt.
I ett första steg omfattas enbart de största medieföretagens webbsajter plus ett antal myndigheter av e-pliktlagen. På många tidningar pågår redan förberedelserna för att börja skicka in texter, bilder, tv-inslag och bloggar till KB.
I nästa steg kan lagen teoretiskt omfatta alla som enligt e-pliktslagens definition ”yrkesmässigt producerar information” på nätet.
Nu är det KBs jobb att fram till början av 2015, då e-pliktsystemet ska vara fullt utbyggt, ringa in exakt vilka aktörer som omfattas av e-pliktkraven.
– Vad vi måste göra nu är att formulera parametrarna för att definiera vilka som är ”yrkesmässiga informationsproducenter”. Vad betyder det? Innebär det att man har en redaktion faller många proffsbloggare bort. Därför kan det kan bli fråga om andra parametrar, exempelvis att man producerar information regelbundet eller tjänar pengar på produktionen, säger Elisabeth Mannerfeldt.
På en punkt kan Elisabeth Mannerfeldt redan nu ge klara besked. De flesta företag utanför mediebranschen kommer inte omfattas av lagen.
– Nej, ta företag som Ericsson, Ikea eller Volvo som exempel. Deras huvudsyssla är inte informationsproduktion. Därför faller de utanför lagens definition.
Däremot kan exempelvis vissa pr-företag mycket väl bli skyldiga att följa e-pliktlagen.
– Ja, jag kan mycket väl tänka mig det. Men jag kan inte i dag säga att det blir så. Det är en definitionsfråga som vi ännu inte tagit ställning till, säger Elisabeth Mannerfeldt.
Kända toppbloggare som exempelvis Blondinbella och Kenza kan bli skyldiga som följa e-pliktlagen från 2015. Många fristående toppbloggare lever på sitt skrivande och kan definitivt betecknas som yrkesmässiga informationsproducenter.
Dessutom är syftet med e-pliktlagen att bevara centrala delar av samtidskulturen på nätet åt eftervärlden och då är bloggarna är en viktig del, betonar Elisabeth Mannerfeldt.
– Jag kan tänka mig att KB definitivt vill samla in de här bloggarna, antingen via e-pliktlagen eller på något annat sätt, säger hon.
I dag: Pliktexemplar måste lämnas
Sedan länge måste alla som producerar tryckt material lämna över så kallade pliktexemplar till Kungliga Biblioteket, KB. Även filmer, tv- och radioprogram omfattas av den nuvarande plikt exemplarlagen.
1 juli 2012: E-pliktslagen träder i kraft
Lagen innebär att informationsproducenter måste lämna över även nätpublicerat material till KB, där det sparas. Från start omfattas de tio största dagstidningarna, de tio största tidskrifterna, rikssänd radio- och tv och 15 myndigheter.
1 april 2013: Skärpta krav på lämning
Lagen börjar visserligen att gälla från halvårsskiftet 2012, men det är ingen som behöver börja leverera e-pliktmatieral förrän den första april 2013. Tiden fram till dess är till för tester och att få alla leveranssystem att fungera.
1 januari 2015: Lagen omfattar alla
E-pliktslagen börjar gälla för alla myndigheter och medieföretag. Även exempelvis pr-företag och fristående toppbloggare kan komma att omfattas av e-pliktslagen.
