Skottsekunden jämnar ut skillnaden mellan atomtid och astronomisk tid. Atomtiden puffar nämligen på med en exakthet som skulle få en schweizisk urmakare att byta jobb. Det blir visst en sekund fel på 300 miljoner år.

Den astronomiska tiden är däremot lite ryckig. Ett dygn är ju ett varv runt jordaxeln, men jorden roterar inte lika fort hela tiden. Därför förses Coordinated Universal Time. förkortat UTC, med en extra sekund vid behov. Alltså som skottår, fast inte lika regelbundet. Skottsekunden läggs till så snart som skillnaden mellan astronomisk tid och atomtid är 0,9 sekunder.

Senaste skottsekunden var vid nyår 2008-2009.

För de flesta är skottsekunden inget som vi ens behöver tänka på. Datorer och mobiltelefoner får rätt tid, inklusive skottsekund, från internet.

Faktum är att det inte finns några kända rapporter om verkliga problem med skottsekunden. Det är ändå tänkbart: om en dator tror att det är söndag medan en annan fortfarande tror att det är lördag kan det, under en sekund, hända oväntade saker. Synkroniserade processer kan börja gå i otakt. Det är som 2000-problemet i miniatyr – och som bekant hände ingenting när 1999 slog över till år 2000.

En förklaring är att gps-systemet, som håller tiden åt många tidskänsliga funktioner, inte använder UTC-tid utan har en egen tid utan skottsekunder.

Det finns förslag om att avskaffa skottsekunden, och fler länder är för än emot. Tidigare i år beslöt Internationella teleunionen, ITU, att ta upp saken 2015.