Ett par hundra meter från tågstationen Paddington har Visa sitt europeiska huvudkontor. Utifrån ser lokalerna ut som vilket kontorskomplex i stål och glas som helst. Först i entrén märks att det som sker här är känsligt. Det är inte förvånande. Var sjunde euro som byter händer i Europa gör det via ett Visakort.

Skyltar i receptionen berättar vad som gäller. Besökare får inte röra sig fritt i lokalerna under några omständigheter utan ska eskorteras in och ut av anställda. Receptionen registrerar alla gäster med både namn, bild och yrkestitel. Diskreta kameror infällda i betongväggarna fotografer alla som ställer sig vid receptionen.

Peter Bayley är högsta chef för antibedrägeriverksamheten. Hans arbetsbeskrivning är enkel: att se till att de pengar som 445 miljoner Visakunder i Europa handlar för varje år inte hamnar i fel händer.

– Alla bedrägerier som riktas mot handlare eller kortanvändare i Europa är mitt ansvar, säger Peter Bayley.

I allt väsentligt handlar jobbet om att hitta mönster. De 120 personer som arbetar under Peter Bayley styr systemen som analyserar de enorma mängderna köpstatistik som flödar in dygnet runt. När vi passerar dem får vi stränga order om att inte fotografera. Varken deras ansikten eller det som finns på deras skärmar får hamna på bild.

Allt de gör syftar till att lättare kunna urskilja bedrägliga transaktioner, baserat på variabler som köpens storlek, tidpunkt och geografiska position. Alla data slussas in i Visas gigantiska databas och används för att ta fram nya, mer sofistikerade modeller.

Själva räknearbetet är automatiserat. Visa investerar ungefär 100 miljoner brittiska pund om året i teknik. Hårdvaran finns i ett datacenter utanför London. Var det ligger, liksom vilka leverantörerna är, vill Peter Bayley inte berätta. Om systemen går ned skulle det få enorma konsekvenser för den europeiska ekonomin.

Att helt sätta stopp för kortbedrägerierna går inte, menar Peter Bayley. Inte så att det råder brist på helt säkra lösningar – sådana har funnits i åratal, men det är svårt att hitta balans mellan säkerhet och användbarhet. För Visa är det lika viktigt att minimera antalet bedrägerier som att köp med kort ska gå snabbt och enkelt.

Det är därför Peter Bayley och hans anställda fokuserar på att identifiera och förhindra bedrägerier i efterhand, så att säga inifrån systemet, snarare än att göra dem svårare att genomföra på plats i butik med ett kort i handen.

– Jag minns ett system som byggde på att pin-koden byttes ut vid varje köp. Teoretiskt var det briljant, men i praktiken helt oanvändbart. Varje kund behövde en miniräknare och rejäla mattekunskaper, säger Peter Bayley.

När chipp- och pin-standarden implementerades för några år sedan lades enorma mängder tid och pengar på just användbarhet, berättar Peter Bayley. Lika viktigt som att höja säkerhetsnivån var att det nya systemet inte fick medföra att köp tog längre tid än med magnetremsa och underskrift.

– Inget snabbköp i världen skulle använda ett system där varje transaktion tog fem minuter, säger han.

Av samma anledning är han mycket nöjd med de nivåer som förlusterna befinner sig på i dag. För varje 100 euro försvinner ungefär fyra cent i bedrägerier.

– Den siffran är lägre än den varit på många år, kanske någonsin, säger han.

Fakta

0,4 promille försvinner i bedrägerier – det är fyra miljarder kronor

1/7 av alla pengar som byter händer i Europa går via ett Visakort.

10 000 miljarder kronor om året går genom systemet.

14% Så mycket ökade antalet Visabetalningar mellan 2010 och 2011.

50% av alla Visas transaktioner beräknas gå via mobiltelefoner 2020.

4 miljarder kronor försvinner varje år i bedrägerier.

0,4 promille. Om man räknar om bedrägerierna i delar av procent.

445 miljoner Visakort finns utfärdade i Europa.