”Inte vill alla hålla koll på sin hälsa”

Sedan några år pågår Obamaadministrationen satsning på att digitalisera journalerna i den amerikanska vården där papper fortfarande dominerar. Svindlande 180 miljarder kronor kostar satsningen.

Harvardprofessorn David Blumenthal ledde samordningen under de första två åren, 2009 till 2011. När CS träffar honom är han i Stockholm för att delta i konferensen Swedish american life science summit 2012.

– Senast jag kollade, i maj, hade vi delat ut sex miljarder dollar till 100 000 vårdgivare, främst privatläkare, säger David Blumenthal.

Vi har just lyssnat på en debatt där statssekreterare Karin Johansson berättat att den svenska regeringen har som mål att alla svenskar ska ha tillgång till personliga hälsokonton på nätet inom fem år. Där ska journaluppgifter och annat om den egna hälsan kunna föras in. Men David Blumenthal delar inte den entusiasm för personliga hälsokonton som märkts bland konferensdeltagarna.

– Jag tror inte att det verkligen skulle fungera så bra som många andra tror. Jag tror inte att människor har ett så stort intresse av sin hälsa – om de inte är sjuka så bryr de sig inte och om de blir sjuka så blir de rädda och oroliga och vill träffa en doktor, säger han och tillägger med ett vänligt leende:

– Men medelklassmänniskor som därinne, som är intresserade av medicin och hälsa, tror väldigt mycket på den sortens tjänster.

I USA är det dock inte personliga hälsokonton som står i tur på dagordningen.

– Det skede som vi nu kommit in i är att vi skapar standarder för e-journalerna så att det ska gå att utväxla information mellan vårdinrättningar.

På frågan om det inte borde ha gjorts innan vårdgivarna fick pengar till e-journaler ler han lite och säger:

– Det hade aldrig gått att få staten att satsa på standarder innan det fanns några elektroniska journaler. Först måste man se vinsterna med e-journaler för att se behovet av standarder och satsa på det.

David Blumenthal pekar också på andra hinder för ett snabbt och effektivt informationsutbyte i den amerikanska vården.

– I USA är sjukvården en konkurrensutsatt marknad. Det råder ofta en fientlig stämning mellan de olika vårdaktörerna och de har ingen som helst lust att dela med sig av informationen om sina patienter.

För att sätta press på vårdgivarna är det ekonomiska stödet för e-journaler knutet till att det ska gå att utväxla informationen.

– Men det finns också de som kan se det som en konkurrensfördel att behålla informationen för sig själva.

Ett annat problem har varit att skapa en fungerande marknad för e-journaler. När det gäller system som passar mindre kliniker så har det vuxit fram en marknad med många aktörer men när det gäller de stora sjukhusen har det inte fungerat lika bra.

– Där finns i dag bara en aktör – Epic. Det är ett alldeles utmärkt företag, men det är ändå mycket problematiskt för framtiden när marknaden inte fungerar.

I dag arbetar David Blumenthal med att införa just Epic på ett antal sjukhus i Massachussetts. Sjukhusen ägs av Partners Health Care, en stor och komplex organisation med 60 000 anställda. Mest kraft läggs på att verkligen införa det nya journalsystemet på ett sätt där personalen är delaktig så att det verkligen går att få ut potentialen.

– Tekniken står för tio procent av kostnaderna. Införandet – utbildning och kulturförändring – för 90 procent, säger han.

– Det viktigaste är att ändra arbetssättet och skapa rätt miljö för att digitaliseringen verkligen ska få genomslag