Det finns många anekdoter om Bahnhof. Jon Karlungs favorit handlar om Pol Pot. Året var 1997. Jon Karlung och Oscar Swartz, Bahnhofs grundare, diskuterade digital desinformation. Internet var som gjort för ryktesspridning, konstaterade de. Hur enkelt vore det inte att lura hela världen med ett bra påhitt? De bestämde sig för att prova. Paret registrerade domänen Tass.net, efter den sovjetiska nyhetsbyrån som bytt namn efter Sovjetunionens kollaps.
– Vi dekorerade med snurrande jordglober och la upp en massa fabricerade telegram, säger Jon Karlung.
Den stora nyheten var att Pol Pot fått politisk asyl i Sverige. Som bevis spelade paret in en videosnutt. En thailändsk vän till Oscar Swartz fick spela den kambodjanske diktatorn. På filmen stiger han ut ur ett flygplan iklädd militäruniform – inköpt ett par timmar tidigare på Överskottsbolaget – och välkomnas till Sverige av en säkerhetsvakt (Jon Karlung) i kostym och hörsnäcka.
En länk till nyheten mejlades ut till världspressen. Bland andra nyhetsbyrån Reuters publicerade uppgifterna rakt av. Det dröjde flera timmar innan nyheten dementerades.
– Det var fullt kaos på Utrikesdepartementet. Efter dementin la vi ut en ny story där Pol Pot förnekade. ”Jag är visst i Sverige”, sa han, säger Jon Karlung och skrattar så han blir röd i ansiktet.
Karriären började på herrtidning
Jon Karlung inledde sin karriär som journalist. I början av 1990-talet, efter att ha frilansat för Aftonbladet, fick han jobb som reporter på porrtidningen (”herrtidning”, säger han själv) Aktuell Rapport. Tre månader senare blev han chefredaktör.
– Det var en stor tidning då. Vi sålde mellan 80 000 och 100 000 exemplar varje vecka.
– Ska man se någon slags revolt i det så var min mor feminist. Hon gillade inte det där alls, säger Jon Karlung.
Ålder: 48.
Bor: Villa i Täby.
Familj: Gift med Karin, 39, och två barn. Saga, 9 och Nelly, 7.
När jag inte jobbar: Röjer i skogen eller går runt i trädgården. Jag har ett växthus där jag odlar citroner, apelsiner och lite tropiska frukter.
Fredag
18.00
Vi samlas till en avstressad familjemiddag i mångfaldens och uppbrottets tecken. Jag äter veckans blodiga biff, min fru äter jäst vegetariskt mögel (även kallat Quorn), dock ibland lax, äldsta dottern lasagne, yngsta köttbullar utan grönsaker. Alla reser sig individuellt när de ätit färdigt.
19.00
Ungarna är bänkade framför Harry Potter och PS3:an. Jag poppar popcorn. Hunden gnager samtidigt sönder något träd på mattan.
21.00
Ett glas Zinfandel, eller två. Ibland bläddrar jag i en bok. Just nu ”Subhuman Redneck Poems” av den australiske poeten Les Murray.
22.00
Raj-raj om jag lyckas förföra min fru, eller vice versa.
01.00
Jag inser att Civilization Gods and Kings nog ändå inte är på riktigt.
Lördag
04.00
Jag väcks av yngsta dottern.
06.00
Jag väcks av hunden, men låtsas sova.
07.00
Jag väcks av min fru, som går ut med hunden.
09.00–16.00
Jag fäller några tallar med motorsågen. Min fru och jag pysslar i trädgården. Vi har en stor skogstomt, och röjer gärna i vildmarken. Barnen körs till olika museer, ridning, simning, teater och dans. Jag springer en längre runda i spåret, Garmin-klockan funkar si så där.
17.00
Party. Vi har ofta gäster. Min svåger och jag har ett projekt där vi brygger öl, baserad på egen odlad humle. Just nu experimenterar vi med pors, samt ett ljust julöl ”Täby Christmas Clear”.
22.00
En bra krigsfilm. I övrigt dito som fredag.
Söndag
11.00
Jag öppnar mejlen. Jobbet och fritiden flyter ihop vid nån tidpunkt under helgen. Så länge yrket handlar om att se saker ur nya vinklar, inkräktar det inte mentalt på det privata. Just nu är det virtualisering – kanske kan man flytta operatörsrollen till den enskilde?
14.00
Barnen roar sig själva. Min fru och jag försjunker i något slags genuin helgtrivsel. Helgens höjdpunkt! Om vädret är fint så sitter vi på terrassen med en dubbel espresso och talar länge om fårskötsel. Kanske ska vi ha gräsätare nästa säsong, bättre än bensinare.
21.00
Min fru planerar veckan. Jag säger att det fixar sig.
