Webben 2.0 bygger på ett fåtal enkla idéer:
- Andra webbsajter bjuder på informationen.
- Användarna gör jobbet.
- Det kostar inget.
Allt du behöver göra är att lära dig programmera med Ruby on Rails. Det tar fem minuter.
På forskningsinstitutet Sics (Swedish Institute of Computer Science) seminarium i Stockholm om webben 2.0 blev det förstås mer komplicerat än så. Jag raljerade här ovanför. Men bara lite.
Billigare än tidigare
Webben 2.0 är fortfarande "so hot" i Silicon Valley, men om man jämför med dotcombubblan finns en viktig skillnad. Det kostar mindre.
Ett nystartat webb 2.0-företag behöver inte hundra miljoner dollar och en gigantisk serverpark. Om man jämför med när Jim Clark och Mark Andreessen drog igång dotcombubblan med Netscape är allt annorlunda. Användarna har bredband, nätet är snabbt, datorerna är tjugo gånger kraftfullare och hårddiskutrymme är så billigt att Google ger bort gigabyte.
Google har också förenklat annonshanteringen på internet. Alla som har webbsida kan tjäna en slant på annonsering. Insatsen är mindre, du har råd att misslyckas.
H som i het
Olle Olsson, svensk representant för webbens ledningsgrupp W3C, beskrev mikroformat som ett viktigt inslag i webben 2.0. Komplicerade filformat förenklas till lätthanterliga html-koder som vilken bloggare som helst kan lägga på sin webbsida och låta andra kopiera och använda.
Den nya innebokstaven verkar vara h. För varje storslaget filformat som börjar på v eller i, som Vcal och Ical, kommer det en lättviktare på h, som Hcal.
Lennart Fahlén, chef för interaktiva labbet på Sics, berättade om programmeringsmiljön Ruby on Rails som förenklar webbprogrammering radikalt. Om man står ut med att mycket är bestämt på förhand kan man slänga ihop en fungerande webbtillämpning på några timmar.
Magnus Boman beskrev webben 2.0 som mikroinnovation: "Man tar verktyg som är avsedda att användas på ett visst sätt och använder dem på ett helt annat sätt."
- Webben 1.0 byggde på principen att "content is king", sa Carlo Pompili, konferensarrangör. Har du innehållet kommer användarna.
- På webben 2.0 äger användarna innehållet.
- Jämför med en nattklubb. Ingen går till en viss nattklubb för musiken eller drinkarna. Man går dit för att träffa rätt sorts människor.
Dela med dig
Vad Linux gjorde för fri mjukvara kommer webben 2.0 att göra för fria data, sa Jari Koister, företagare och grundare av företaget TN20.
Företagen får vänja sig vid att bjuda på sin information, sa han. Använd öppna gränssnitt så att andra kan integrera dina data i sina applikationer. Så har Google gjort, och det går bra för dem.
Per Lannerö från Metamatrix undrade ifall webben 2.0 manifesteras som "tonade färgplattor och runda hörn", men talade också om en ny vitalitet som påminner om tiden 1994-1997. Han påpekade att en webbansvarig i dag måste titta utanför den egna webbplatsen.
- Det är fler som läser om Haninge kommun i Wikipedia än som läser om Haninge kommun på kommunens egen webbsida. Så det bör ingå i den webbansvariges uppdrag att skriva i Wikipedia.
Att Sveriges samtliga kommunala informationschefer ska kriarätta Wikipedia enligt kommunens informationspolicy är kanske något som Wikipedias grundare inte hade förutsett. Men annars låter det bra.
Webben 2.0 är evolutionär, inte revolutionär. Det är en sammanfattande trendterm för att:
- Användarna bidrar till webbsidorna. De är inte bara besökare. Typexempel: Wikipedia.
- Användarna märker upp ("taggar") och betygsätter information på webben för att hjälpa varandra. Föregångare: Amazon. Användarna betygsätter också varandra, som på Ebay.
- Nya webbtjänster ("mashups") skapas genom kombination av existerande tjänster. Typexempel är när lediga bostäder läggs ut på Google Maps.
- Webben blir en gemensam hårddisk. Användarna lagrar sina data på webbservrar. Allt fler program (ordbehandlare, kalkylark, fotoalbum) körs i webbläsare.