SVTs Uppdrag Granskning visade under onsdagen hur kvinnor möts av trakasserier och kränkningar på nätet. Hur utbrett fenomenet är går inte att svara på. Brottsförebyggande rådet, BRÅs, statistik över antalet anmälda brott är det som ligger närmast till hands men de delar inte upp hot och trakasserier efter om de utförts via nätet. Rikspolisstyrelsen har sedan länge efterfrågat de uppgifterna, vilka skulle vara till hjälp för polisens resursfördelning.
– Vi har föreslagit det och har påtalat saken i många år. Polisens resurser ska alltid finnas där behovet finns, säger Anders Ahlkvist, it-brottsexpert på Rikspolisstyrelsen.
I BRÅs system går det inte att se om olaga hot har utförts över nätet. Varje brottsanmälan får en specifik fyrsiffrig kod som används för att identifiera brottet. Om brottet olaga hot ska delas upp i en kategori som identifierar om brottet skett över nätet tillkommer minst en ny brottskod.
– I första hand handlar det om att det blir bristande kvalitet i statistiken. Det blir en oerhörd börda på uppgiftslämnaren, polisen, om flera nya brottskoder införs. Dessutom ingår införandet av nya brottskoder i RIF-arbetet, säger Åsa Lennerö, statistiker på BRÅ.
RIF-arbetet (Rättsväsendets informationsförsörjning) ska göra informationsutbytet mellan ett flertal myndigheter inom rättsväsendet enklare. Just nu är de inne i etapp 2 – där ska förberedelserna för nya brottskoder inledas. När det är färdigt är oklart.
Rikspolisstyrelsen sände redan 8 oktober förra året över en lista till BRÅ, med förslag på nya brottskoder som de vill införa. Brå genomför i december varje år en revidering av brottskoderna, i samråd med rättsväsendet. I den anslutande promemorian konstaterar brottskodssamordnaren Linda Ejdeholm att ”Efterfrågan avseende om brottet har skett via internet ökar”.
Det som polisen anser är viktigast är att dela in termen dataintrång i tydligare undergrupper. CS kunde tidigare i år konstatera att de anmälda dataintrången ökat kraftigt, men exakt vad som ökar är omöjligt att svara på. Termen ”dataintrång” inkluderar allt från överbelastningsattacker till att någon loggar in och skriver trams på en kompis Facebooksida. ”Det går inte att utläsa från statistiken hur olika brottsliga beteende på området utvecklas” skriver polisen i sitt önskemål. De konstaterar även att EUs statistikkontor Eurostat efterfrågar informationen.
– De som jobbar med frågorna behöver kunna se vad som händer, säger Anders Ahlkvist.
Vad det gäller dataintrången, och Eurostats önskemål, säger Åsa Lennerö att det inte är klart än vad som efterfrågas.
– Vi vill vänta och se hur de specificerar kraven, så att vi inte behöver göra om allting. Dessutom finns det med dagens system risk för kvalitetsbrister även här, säger Åsa Lennerö.
Frågan om statistik för dataintrång och näthat skjuts alltså till framtiden.
Varje brottskategori (misshandel, djurplågeri, etcetera) identifieras av BRÅ med en fyrsiffrig kod. Polisen matar in kod vid anmälan. Specifika detaljer, till exempel om det anmälda brottet riktats mot en kvinna eller man, kräver en egen kod. Koderna används av BRÅ för att sammanställa statistik över antal anmälda brott. Polisen har önskat att flera brott delas upp efter om de ska ha utförts på nätet eller inte.
- Olaga hot.
- Ofredande.
- Sexuellt ofredande.
- Ärekränkning.
Polisen vill dessutom se en uppdelning av dataintrång, där fem nya brottskoder införs. BRÅ beslutar i december varje år om nya koder ska införas. Senaste gången, 20 december 2012, infördes inga av ovanstående.
