– Nämen, jag ser ju inte på tv på min dator. Faktiskt! Eller, ja, lite kanske. Mest Youtube då. Och På spåret. Kanske Sportnytt ibland. Men annars inget mer!

– Vad är en tv egentligen? En dator är inte tv i juridisk mening och då kan det, i princip, vara brottsligt av staten att kräva betalt för att man har en dator.

– Varför ska jag tvingas betala för nåt jag inte vill se? Bara för att jag äger en surfplatta. Jävla Storebrorssamhälle!

Folk slår knut på sig själva när de ska berätta vilket övergrepp det är att de ska betala tv-licens fast de inte ens äger en tv utan bara en dator. Eller telefon! Upprördheten tycks förena allt från gymnasieungdomar till professorer och egenföretagare.

Det finns en ståndpunkt jag saknar i debatten:

– SKÄRP ER. TA AV ER FOLIEHATTEN. VISA LITE SOLIDARITET!

När blev Sverige ett land befolkat av rättshaverister och paragrafryttare? Det är uppenbart att ungefär alla människor tar del av SVTs och SRs utbud. De som inte gör det borde göra det för att lära sig tänka lite bättre. Tar man del av utbudet – ja, då ska man bidra till vårt lands enda oberoende journalistik. Utan den skulle tingeltangelmedierna inte ha något att förhålla sig till, vilket skulle leda till skräp-tv för massorna och smala elitprogram. Vi skulle som medborgare bli mer oinformerade och korkade.

Man kan se det så här: Även om man inte har barn själv kanske man tycker att det är okej att dagis är skattesubventionerade? Man kanske får barn senare i livet? Man kanske känner någon som har barn? Man kanske har varit barn själv en gång i tiden?

Att tv-licensen inte är en skatt beror på att man velat hålla potentiellt klåfingriga politiker borta från innehållet. Låter klokt.

När tekniken de senaste åren tagit stora steg har SVT hängt med på ett imponerande sätt och ligger till och med i framkant med suveräna SVT Play.

Vad är tacken? Puckon som med flit missförstår lagens tydliga mening och sedan beter sig som om det vore synd om dem. Bara för att det möjligen finns en kryphål behöver inte alla kasta sig in där.

Ibland tror jag att det är själva internet som fostrat oss till gratisälskande egoister med nån rörig politisk hittepåidé om att allt alltid måste vara gratis. Tanken slår mig när jag ser den intressanta dokumentären ”The Pirate Bay – AFK” (på SVT Play). Grundarna försöker gång på gång ge sina gärningar politiska och moraliska dimensioner – men det förblir ytterst luddigt vad de vill och tror på egentligen. Mot slutet av filmen finns en scen där Fredrik Neij blir pinsamt berusad och skriker ut sitt hat mot både kompisen Peter Sundes (tror jag) vänstervärderingar och ”turkblattejävlar” i allmänhet. Där fattar man.

Allt ska och kan inte vara gratis. Licensgnällspikar: ta av er foliehatten och gör er inte dummare än vad ni är.