Väljarna är fullständigt ointresserade av it-politik. Svenska valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet frågar kontinuerligt väljarna vilka frågor som är viktigast. It-frågor hamnar så långt ifrån toppen det går att komma.

– Vi ställer öppna frågor i våra undersökningar och it hamnar i kategorin infrastruktur. Och det är en så liten del att det inte ens är med i min uppställning här, säger valforskaren Henrik Oscarsson.

Tre grundkrav
I väljarundersökningarna märks tyd­ligt vilka frågor som är de viktiga. Topp tre är ekonomi, sysselsättning och välfärd.
Att it för en sval tillvaro i valrörelsen är inget som förvånar forskarna.

– Det finns inget skäl att göra it-frågor till valfrågor. För att en fråga ska bli en valfråga krävs tre saker: Det ska finnas skillnader mellan partierna. Något parti måste ha ett gott rykte i frågan. Och många människor ska tycka att det är en viktig fråga. It uppfyller inget av de kraven i dag, säger Jesper Högström, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Väldigt liten skillnad

En viktig anledning till att it-frågorna har en så låg status bland väljarna är just att skillnaden mellan partierna är så små, konstaterar forskarna. Det är svårt att hitta såväl förespråkare som motståndare.

Politiker från båda sidor talar gärna om hur stolta de är att Sverige är en ledande it-nation, men det blir sällan mer konkret än så.

– Carl Bildt försökte på sin tid profilera sig som it-förespråkare, men nu finns det en etablerad konsensus. Allt som är bra för ekonomin är alla för. I och med det dödas it som politisk fråga, säger Jesper Högström.

Hot mot jobben

För att väcka väljarnas intresse för en fråga som it-politik krävs det att man knyter an den till någon av de stora, viktiga frågorna.

– Man kan tänka sig till exempel ”informationsteknik gör den offentliga sektorn mer effektiv” eller ”informationstekniken gör oss friskare”, säger Henrik Oscarsson.

Han tänker sig också att it-frågor väljs bort i valrörelsen eftersom informationstekniken kan ses som ett hot mot många traditionella jobb. Men här skulle politikerna kunna problematisera det hela och ställa frågan hur mycket läget på arbetsmarknaden har med arbetsmarknadspolitik att göra, om det inte egentligen beror på att världen har förändrats. Då kunde man gå till val på att de människor som hamnat utanför arbetsmarknaden ska få lära sig den nya tekniken och därmed få med dem på tåget.

Så uppenbarligen finns det förutsättningar att göra it-frågor till valfrågor?
– Ja. Men ingen gör det, säger Henrik Oscarsson.

Fakta

De it-politiska frågorna hanteras av infrastrukturminister Ulrica Messing. Till sin hjälp har hon en extern expertgrupp. Efter snart tre års verksamhet går den it-politiska strategigruppen mot sitt slutdatum. Senast den 31 oktober 2006 ska expertgruppen lämna in en rapport till regeringen och som ett led i detta kommer verksamheten att utvärderas.