Kryptovalutan Bitcoin är uppe i 162 dollar när jag skriver detta. Det är 1060 kronor. Inte illa för en valuta som stod i tolv dollar för ett halvår sedan. Särskilt med tanke på att valutan har mindre materiell substans än Monopolpengar.

Bitcoin är bara sifferserier som flyttas mellan datorer. Men Bitcoin har beskrivits som en lika stor omvälvning som internet. Kryptovalutan Bitcoin är oberoende av stater, regeringar och riksbanksdirektioner. Den är bara värd så mycket som användarna tycker att den är värd. Inflationsskyddet är inbyggt, för det är matematiskt omöjligt att, som det heter, dra i gång sedelpressarna.

Nya Bitcoins kan bara framställas genom en invecklad matematisk process som brukar kallas för gruvdrift, och det finns en övre gräns för hur många Bitcoins som kan grävas fram. Och hittills har det ju gått bra. Ungefär som med tulpanerna på 1600-talet.

Vad är då Bitcoins?

Det började 2008 med att signaturen Satoshi Nakamoto skrev en artikel med titeln ”Bitcoin: A peer-to-peer electronic cash system”. Jag skriver ”signatur”, för ingen tycks veta något om Satoshi Nakamoto. Men 2009 la han, hon eller de ut den första versionen av Bitcoin-programmet på nätet. Sedan 2010 har ingen hört av honom, henne eller dem. Bitcoin lever sitt eget liv ändå.

Bitcoin kallas för kryptovaluta för att den framställs med teknik hämtad från kryptering. Alla som vill kan ladda ner ett program och börja framställa Bitcoins – en mödosam process som kräver kraftfulla datorer. Varje gång datorn löser ett avancerat matematiskt problem belönas den med en Bitcoin.

Vad gör man med en Bitcoin då?

Man köper saker. Det är praktiskt taget omöjligt att spåra en Bitcoin-transaktion i efterhand, och därför misstänks det att Bitcoins används för handel med narkotika och annat olagligt. Vad vet jag. Det köps och säljs naturligtvis fullt lagliga saker. Samtidigt är systemet fiffelsäkert. Om du tror att du kan ta en Bitcoin – alltså en sifferserie – kopiera den och köpa flera gånger med samma Bitcoin, så glöm det. Det finns ett genomtänkt system som gör det omöjligt.

Den som satsade sina besparingar på att köpa Bitcoins för några år sedan har, om man så får säga, fått valuta för pengarna. Ungefär som den som köpte aktier i it-företag i slutet på 1990-talet. Innan det kraschade.

För nej, jag tror inte på Bitcoin. Jag tror inte på den libertarianska, statsfientliga filosofin bakom. Jag tror att privatiserade pengar är en självmotsägelse. Visst, Bitcoins har stigit i pris på ett fantastiskt sätt. Det gjorde aktierna under it-bubblans tid också. Tills aktieköparna, som hoppades bli rika snabbt, upptäckte att företagen som de hade köpt aktier i inte hade något som gick att sälja.

1600-talets Bitcoins var tulpaner. 1635 betalades 2 500 floriner för en tulpanlök i Nederländerna. En hantverkare tjänade 150 floriner om året. 1636 handlade man med tulpanlökar på börserna i Nederländerna. Och i februari 1637 sprack bubblan. Tulpanlökar blev värdelösa. Det gick knappt att ge bort dem. Och de går ju inte att äta.

Jag kan inte se någon skillnad mellan tulpanmanin och Bitcoinmanin. Den enorma värdeökningen motsvaras inte av högre produktivitet, bara av förhoppningar om rikedom. Vill du bli rik på Bitcoin, se till att sälja ut i rätt tid.