1. Hur går det med minnesdatabasen Hana?
– Det går fantastiskt bra. På lite över tolv månader har vi dragit in 419 miljoner euro på SAP Hana. Alla SAP-kunder får fler alternativ. Hittills har de letts av äldre system.
2. Måste de göra om allt från grunden?
– Nej. Vi tror på innovation som inte är omstörtande. Kunderna ska kunna utveckla sin it-miljö, inte göra om allt från grunden.
3. Innebär minnesdatabasen en förenkling av arbetet med databaser?
– I traditionella databaser kör man fast i flaskhalsar. Datalagringen är långsam, men minnet är snabbt. Applikationerna har utvecklats med tanke på det. Det var som att ha en bil som kör i 160, men som måste stanna för rödljus hela tiden. Hana och dess verktyg begränsas inte av traditionell lagring på disk.
4. Hur mycket har datavetenskapen förändrats?
– Min son läser datavetenskap. Faktiskt samma ämne som jag läste för tjugo år sedan. Men jag upptäckte att de inte lär sig något om relationsdatabaser längre. Det är nosql och realtidstillämpningar. Det traditionella mönstret med analys i en särskild miljö är föråldrat. Ändå anser jag att relationsdatabaser inte har blivit irrelevanta. Säg snarare att det har skett en breddning. Vi har frågespråket sql som många behärskar och använder. Det finns ingen anledning att överge sql.
5. Att söka i en minnesdatabas, blir det mer som fritextsökning?
– Det som begränsade relationsdatabaserna var att man måste förhandsaggregera dem – de var utformade för en specifik typ av frågor. Nu behöver databasen inte vara förhandsaggregerad. Du är inte längre begränsad till att ställa sådana frågor som databasen är förberedd för. Du kan i princip fråga om vad som helst.
6. Vad är fördelen för användarna?
– Vi går mot självbetjäning. Du ska inte behöva gå till it-avdelningen varje gång du vill ställa en ny typ av fråga. Du kan göra det själv. Tänk på hur strukturerad information är organiserad. Man använder nycklar för att hitta information. Men tänk på sådant som video- och audioströmmar. De är svagt strukturerade. Man behöver mycket mer väldefinierade sätt än nycklar för att hitta information där.
7. Hur kan man utforma en fråga?
– Vi använder en grafbaserad teknik. Hittills har det varit koppling ett till ett, ett till många eller många till många. Men vad gör man om inget av dem passar? Hur gör man om man vill hitta en tweet, gå vidare till en blogg som nämns i den tweeten och sedan vidare till en produkt som nämns i bloggen – kanske för sentimentanalys? Det går att beskriva med en graf.
8. Behöver man byta ut hårdvaran?
– Nej. Man kan göra det, men det är inte nödvändigt. Man kan ha vad vi brukar kalla för ett sidovagnssystem.
9. Vad gör SAPs konkurrenter?
– De vidtar sina mått och steg. Men alla är inriktade på vad de kallar för välkonstruerade system, vilket för dem innebär att man ska köpa allt från samma leverantör. IBM ger dig ett val. De tjänar pengar på tjänster. Microsoft har minnesdatabasen Hekaton.
– Men Hana är mycket mer än bara en databas. Den har verktyg för prognoser och analys av stora datamängder. Det är nästa generation av affärsprogram. Den förenklar för användaren och förenklar affärsmodellerna.
Namn: Irfan Khan.
Titel: Teknisk direktör på SAP.
Bor: London.
Familj: Ja.
Tidigare jobb: Sybase (som köptes av SAP 2010).
Övrigt: En av världens 25 bästa tekniska direktörer 2010 enligt tidningen Infoworld.
- Hana är en teknik från SAP där både själva databasen och de program som används för att ställa frågor till databasen körs i arbetsminnet. Det innebär att den största flaskhalsen i databashantering, den relativt långsamma läsningen från hårddisk, försvinner. Hana körs på servrar från olika hårdvarutillverkare. Hana kan användas ”ren” eller som komplement till traditionella databassystem med hårddisk.
- Utvecklingen av Hana började 2008. Hana är till stor del baserat på teknik som SAP blivit ägare till genom uppköp av företag. Produkten släpptes 2011.