Hon är mäktigaste kvinnan i It-Sverige

Teliasoneras styrelseordförande Marie Ehrling har en kluven inställning till kvinnolistor, men faktum är att det hittills aldrig varit en kvinna i rollen som ordförande för ett börsbolag i Teliasoneras storlek. När hon nu tar över som styrelseordförande i ett bolag vars samlade aktievärde är omkring 190 miljarder kronor, som har en årsomsättning på 105 miljarder kronor och mer än 27 000 anställda, så blir hon – vare sig hon vill det eller inte – en förebild för många kvinnor.

– Visst kan jag tänka mig att vara förebild, om än nyanserad, för andra kvinnor, säger Marie Ehrling.

När hon träffar andra kvinnor i näringslivet så är det här med att vara kvinna inget de tänker på.

– Det är vad man presterar som har betydelse.

Men visst är hon glad över att ha hamnat i topp på Computer Swedens lista över de mest inflytelserika kvinnorna i it-sektorn.

– Det är också roligt för Teliasonera att ligga överst. Det visar att vi är stora i branschen.

När hon för tio år sedan kom etta på Veckans affärers lista över näringslivets mäktigaste kvinnor var hon av åsikten att den här typen av listor var på väg bort.

– På den punkten har jag fått fel. Vi borde inte behöva den här typen av listor, men det är inte jämställt vare sig i bolagsstyrelser eller företagsledningar. Det är än viktigare att vi får in flera kvinnor på ledande befattningar, så frågan är värd att diskuteras vidare.

I samband med att hon valdes till styrelseordförande avsade hon sig flera andra styrelseuppdrag för att kunna ägna tillräcklig tid åt uppgiften. Den nya styrelsens enskilt viktigaste beslut är att tillsätta en ny koncernchef.

– Det är inte bra för någon att det råder osäkerhet i ledningsfrågan.

Efter den senaste tidens turbulens och med en pågående utredning om mutbrott är kraven på en ny vd självklart höga. Marie Ehrling formulerar det så här: att vara en god och stark ledare, samt erfarenhet av att leda ett stort företag med internationell inriktning.

– Det är ett plus att ha erfarenhet av telekommunikation, men inget krav. Även erfarenhet från att ha arbetat i ett konsumentinriktat företag är ett plus.

Hon räknar också med att den pågående förundersökningen om eventuella mutbrott kommer att kräva en del hantering från hennes sida. Hon ser dock ingen risk för att företaget i rådande situation ska tappa i konkurrenskraft.

– Om man inte driver företaget med spänst riskerar man omedelbart att tappa i konkurrens, men det hindrar inte att man parallellt gör en översyn av våra affärer i Centralasien.

Att få en helhetsbild av verksamheten i Centralasien är en prioriterad fråga för styrelsen,

När det gäller verksamhet i diktaturer eller med en tveksam demokratisk struktur är hennes inställning i allmänhet positiv.

– Om man ser investeringar i telekommunikation i ett samhällsperspektiv är jag övertygad om att de kan bidra till ekonomisk utveckling och även till att stärka demokratisk utveckling.

Hon anser att det är viktigt för ett företag som Teliasonera att ta risker, vilket investeringarna i Centralasien är ett uttryck för.

– Jag tror inte på att avstå från investeringar av det här slaget bara för att undvika risker, men det måste finnas en balans.

När hon lämnade Teliasonera 2006 var hon Sverigechef och när hon ska lyfta fram en stor förändring sedan dess är svaret entydigt: de smarta mobiltelefonernas genombrott. Och att Teliasoneras årsomsättning i det närmaste har fördubblats, från 62 miljarder till 105 miljarder kronor. Samtidigt har företaget fått ökad konkurrens, även från helt nya aktörer, till exempel Skype. Intäkterna från ren telefoni minskar.

– Det överordnade är att behovet av kommunikation ökar och vi har en fantastiskt infrastruktur.

Hennes uppdrag har beskrivits som extra svårt beroende på ägarna: starka privata institutioner och finska och svenska staten, med 49 procent tillsammans.

– För mig har det aldrig varit ett problem, tvärtom är det viktigt med starka ägare som tydligt visar vad de vill med sitt ägande.

Vid sidan av de stora ägarna finns 550 000 småsparare.