Den krångliga lagstiftningen kring tillstånden för säkerhetskameror var i fokus på konferensen Trygghetskamerans dag nyligen. Organisationen Svensk Handel representerar drygt 13 000 medlemsföretag inom handelssektorn, och deras säkerhetschef Per Geijer anser att det har funnits en stor förvirring bland deras medlemmar kring vilka lagar och regler som gäller, främst på grund av att länsstyrelserna som utfärdar tillstånden inte haft en tydlig praxis att följa.

– Det största problemet har varit att det inte har funnits en tydlig linje för när man får sätta upp kameror eller inte, olika länsstyrelser har gjort olika bedömningar från fall till fall. Idag famlar de i mörkret.

Han menar att det främsta skälet till att det behövs fler kameror i butikerna inte är för att ta fast brottslingar. Det är endast en procent av alla stölder och snatterier som polisanmäls, och endast 0,7 promille av dessa som leder till fällande domar. Istället menar han att huvudpoängen är att sätta upp kameror i avskräckande syfte, för att på så sätt skapa en trygghet för kunder och anställda.

– Vi vill såklart inte att brotten ska behöva ske från första början. Kan vi sätta upp många och stora kameror och monitorer som syns tydligt i butikerna så kan brottet stoppas redan innan det begåtts, säger Per Geijer.

Det finns dock hopp om att lagstiftningen ska göra det lättare för handeln att få sätta upp fler säkerhetskameror. Enligt en proposition från regeringen som ska behandlas av riksdagen den 29 maj så föreslås att det centrala tillsynsansvaret för uppsättandet av kameror kommer hamna hos Datainspektionen. Från deras sida är man positivt inställda till det ökade ansvaret, och juristen Nicklas Hjertonsson leder redan idag ett projekt som jobbar med förberedelser inför den nya rollen.

– Datainspektionen har länge ansett att det är lämpligt att vi får det övergripande ansvaret för kameraövervakningen. Vår uppgift kommer bland annat att vara att sammanställa en praxis till länsstyrelserna och ge allmänna råd till olika aktörer. Vi ska också ha en omvärldsbevakning av den tekniska utvecklingen, där ny och mer integritetsvänlig teknik växer fram, säger Nicklas Hjertonsson.

Datainspektionen har redan idag ansvaret över sådan kameraövervakning som avser platser dit allmänheten inte har tillträde, till exempel lager, personalutrymmen och skolors innemiljöer. Nyheten är att man nu även kommer få det övergripande ansvaret för de platser som allmänheten har tillgång till. Länsstyrelserna kommer även fortsättningsvis att sköta den operativa tillsynen av sådan kameraövervakning, men det kommer bli Datainspektionens rätt att överklaga länsstyrelsernas beslut för att ta tillvara allmänhetens intressen, något som i dagsläget är Justitiekanslerns uppgift. Den nya kameraövervakningslagen föreslås träda i kraft den 1 juli i år.