EU-kommissionens förslag till dataskyddsförordning behandlas parallellt av ministerrådet och Europa-parlamentet. I parlamentet har omkring 3 000 ändringsförslag inkommit och nästa gång frågan behandlas blir slutet av maj. I Sverige har Datainspektionen, DI, som en av remissinstanserna yttrat sig över förslaget. Myndigheten är positiv till EUs ambition att skärpa integritetsskyddet, men har också kritiska synpunkter på förslaget.

– Reglerna måste vara anpassade till dagens verklighet och till att mycket av den vardagliga hanteringen av personuppgifter ofta är mindre integritetskänslig. Förordningen måste också beakta den svenska offentlighetsprincipen, säger Hans-Olof Lindblom, som är tillförordnad generaldirektör på DI.

Han välkomnar att DI får en starkare ställning, med vassare verktyg för att upprätthålla efterlevnaden av skyddet för den personliga integriteten. Då syftar han på möjligheten att förordningen ger möjligheter att utfärda så kallade administrativa böter på upp till två procent av ett företags årsomsättning. Han är positiv till kraven på ökat samarbete med andra tillsynsmyndigheter inom EU, men han ser även risker för ökad byråkrati.

– Det är bra med samarbete, men det gäller att det är i frågor av väsentlig betydelse. Annars finns risk för en väldig anhopning av ärenden som ska hanteras i Bryssel. Då blir den kontraproduktiv.
DI är också positiva till att företag och organisationer blir skyldiga att ha ett personuppgiftsombud, som i nuvarande lagstiftning är frivilligt.

– Vi vill också har kvar vår regler som ger en enkel hantering av vardagliga ärenden.

Regeringen välkomnar att dataskyddet reformeras, men har invändningar på en del punkter, som strider mot den svenska grundlagen. En sådan är offentlighetsprincipen. Den svenska riksdagen anser att EUs nya dataskydd borde utformas som ett direktiv i stället för en förordning. På den punkten lär den svenska regeringen inte får gehör i rådet där en stor majoritet vill ha en förordning.

Huruvida EUs plan att den nya datalagen ska vara antagen 2014 håller är idag omöjligt att avgöra. Därefter har medlemsländerna två år på sig att införa den.