Nils Gustafsson är doktor i statsvetenskap vid Lunds universitet, och presenterar en avhandling där han studerat de sociala medierna och deras påstådda positiva inverkan som ett verktyg för en mer jämlik demokrati. Avhandlingen har kommit fram till att de sociala medierna inte gjort debatten mer jämställd eftersom de som redan har makt i samhället ofta är de som också syns bäst genom de sociala medierna.
Varför en avhandling om just detta?
Jag började tidigt intressera mig för sociala medier och politik. För mig blev det naturligt och intressant att börja studera detta vetenskapligt. Jag började studera ämnet redan hösten 2007.
Förvånade resultatet dig?
Jag har bytt fot ett antal gånger, i början var jag väldigt optimistiskt inställd till de sociala mediernas förmåga att göra den politiska debatten med jämställd, sedan blev jag under en period väldigt pessimistiskt inställd. Nu har jag landat någonstans mitt emellan.
Så de kan ha en positiv inverkan också?
Potentialen är helt klart större än det faktiskt utfallet, kan man säga. Vi vet att ett annat samhällsklimat skulle öka möjligheterna för de sociala medierna att mobilisera stora samhällsgrupper. Det skedde i Egypten under upproret. De sociala medierna är inte en drivkraft i sig, men det kan ändå vara ett bra verktyg.
Potentialen växer med problemen?
Man kan säga som så att potentialen blir större i länder med större problem än i Sverige. Jag tänker främst på länder som saknar demokrati och yttrandefrihet, i sådana länder blir de möjligheter som de sociala medierna för med sig än viktigare.
Vilka andra positiva saker har du upptäckt?
Fler kvinnor och unga människor engagerar sig i de sociala medierna. Det är dock svårt att avgöra om det har med de sociala medierna i sig själva att göra eller om det handlar om att vi har en mer politiskt aktiv ungdomsgeneration. Men det kan tänkas att de sociala medierna haft en positiv inverkan där.
