Falskmynteri ska vara omöjligt med cybervalutan Bitcoin. Och det invecklade systemet som förhindrar falskmynteri kan också användas för annat än pengar. Till exempel för att tidsstämpla dokument.

Relaterat: Så funkar Bitcoin

Därför har den argentinske systemutvecklaren Manuel Araoz startat tjänsten Proof of existence, berättar IDG News. Den använder Bitcoins nätverk av samverkande datorer för att förse dokument med en elektronisk signatur som påstås vara nästan omöjlig att förfalska.

Det är kanske inte fullständigt omöjligt att lura Bitcoin-systemet, men det är i varje fall oerhört svårt. All informationsöverföring är till exempel krypterad.

En historik över alla betalningar som alla sifferserier har använts i, deras blockkedja, är däremot tillgänglig för alla.

Manuel Araoz tjänst använder systemet för att tidsstämpla dokument och skydda dem mot ändringar.

Proof of existence omvandlar dokumenten till matematiska kondensat, på engelska hash. Det är en kort, obegriplig teckenserie. Men om man gör samma matematiska omvandling en gång till kan man jämföra teckenserierna. Om de inte är likadana har någon ändrat i texten. Om de är exakt likadana är texten äkta.

Araoz teknik använder kondensaten som delar av adresser för betalningar. Det innebär att betalningarna inte blir av, eftersom adresserna är ogiltig, men meddelandet går ändå in i systemet och får en historik, alltså blockkedja, med klockslag och datum.

Själva dokumentet lagras alltså inte av Proof of existence.

Den som vill bevisa att ett dokument är äkta, och att det existerade vid en viss tid, kan kolla det genom att granska dokumentets blockchain.

Tjänsten kostar fem tusendels bitcoin (ungefär fyra kronor) per dokument.

Det finns liknande tjänster, till exempel Bitnotar och Chronobit.

Det har också diskuterats att använda Bitcoins struktur för att skapa e-postadresser som kan vara anonyma, men som inte lämpar sig för spam och hatmejl.

Fakta

Den elektroniska valutan Bitcoin använder sifferserier som pengar. Sifferserierna skickas mellan köpare och säljare. Risken är förstås att någon kopierar sifferserien och handlar för den flera gånger. För att det ska bli omöjligt är varje peng försedd med "stamtavla", förutom sifferserien. Stamtavlan kallas för blockkedja. Varje betalning som pengen har använts i registreras.
En betalning går inte igenom förrän ett antal andra användare i Bitcoinnätverket intygar att pengens blockkedja stämmer med vad som redan är registrerat. Om man upptäcker att samma sifferserie förekommer med två olika blockkedjor räknas den med den kortaste blockkedjan som förfalskning.