Det ska bli enklare för polisens utredare att kräva hjälp när de utreder it-relaterade brott. I en utredning som har gjorts på uppdrag av regeringen föreslås att den som har kunskap om ett it-system också ska vara tvungen att hjälpa polisen att hitta rätt uppgifter.

– Redan idag finns det möjligheter att tvinga fram uppgifter, men det är ganska omständliga regler som inte direkt tar sikte på den här typen av information. Nu vill göra det smidigare med regler direkt tillämpliga på koder, nycklar och information om på vilken server en uppgift finns, säger Nils Rekke.

Han tror att de nya reglerna kan vara användbara till exempel när polisen letar efter en enskild server i en stor serverhall. Regeln gäller den som kan tänkas ha uppgifter om hur polisen ska komma över uppgifter i samband med att det också finns en order om husrannsakan. Enligt Nils Rekke handlar problemen för polisens utredare i dag inte enbart om att den som är ansvarig för it-infrastrukturen inte vill dela med sig av information.

– Det finns både varianten att de inte vill dela med sig och varianten att de vill men inte vet om de får. Då är de bra att man kan peka på en uttrycklig regel att det är man skyldig att göra, säger Nils Rekke.

Regeln betyder dock inte att det ställs ytterligare krav på den som tillhandahåller exempelvis servrar att ha koll på vilket innehåll som finns på dem. I samma utredning föreslås också att polisen ska få större befogenheter att kräva av nät- och tjänsteleverantörer att de sparar uppgifter om kunder i väntan på utredning eller på att en order om husrannsakan ska bli klar.

Utredningen är en del i arbetet med att se vilka ändringar som krävs för att Sverige ska leva upp till Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet. I den föreslår utredaren även att maxstraffet för dataintrång ska höjas från två till sex år och att det ska gå att dömas för grovt dataintrång.