En vecka efter publiceringen av läckta dokument som visar hur amerikanska myndigheter med signalspaningsorganisationen NSA i spetsen bedriver övervakning i hittills okänd skala, börjar reaktionerna nå stormstyrka. Inte minst i Europa.

EU-kommissionens vice ordförande Viviane Reding har skickat ett starkt formulerat brev till USAs justitieminister Eric Holder, med krav från EU på förklaringar till det omdiskuterade Prism-programmet och liknande verksamhet.

EU vill bland annat veta om Prism är riktat mot EUs medborgare, hur data samlas in, om spaningen bara gäller nationell och utrikes säkerhet eller även andra områden och vilka rättigheter medborgare och företag i EU har för att motsätta sig insamlingen av data. Det rapporterar The Guardian.

Viviane Reding skriver att hon är oroad över att USA ”har tillgång till och bearbetar, i stor skala, EU-medborgares data hos stora amerikanska internetföretag” och att det kan ha ”allvarliga konsekvenser för EU-medborgarnas grundläggande rättigheter”. EU förväntar sig ett detaljerat svar redan före ministrarnas rådsmöte i morgon fredag. Svaret kan påverka handelsrelationerna mellan USA och EU. USA tillhör de länder som fått stämpeln ”säker hamn” av EU. Den ges till länder som kan anförtros hantera EU-medborgarnas data.

företagen som enligt de läckta dokumenten ger NSA tillgång till stora mängder användardata försöker med alla medel rentvå sig. Det började med ett öppet brev från Google där företaget ber att bli kvitt sin munkavle och få publicera hur många förfrågningar som kommer från myndigheterna. Google publicerar liknande statistik i sin transparensrapport, men den typen av ärenden som skandalen handlar om finns inte med där. Googles krav har följts av liknande från både Microsoft och Facebook.

Fakta

  • Det hela började förra torsdagen, då The Guardian avslöjade att operatören Verizon efter ett hemligt domstolsbeslut löpande tvingas lämna ut telefondata till FBI och signalspaningsorganisationen National Security Agency, NSA. De data som lämnas ut är metadata av typen vem som ringt vem, var, och hur länge. Det hela är inte olikt den datalagring som svenska operatörer är skyldiga att göra, men NSA-varianten är mer långtgående. Bland annat lämnas telefonernas imei-nummer, alltså deras id:n, ut.
  • Bara timmar senare kom nästa rapport. Washington Post och The Guardian kunde berätta om Prism, ett underrättelseprogram som låter NSA få tillgång till data från nio internetföretag: Microsoft, Yahoo, Google, Facebook, Paltalk, AOL, Skype, Youtube och Apple. Avslöjandet stärktes med dokument i form av en hemlig Powerpoint-presentation som läckts från NSA.
  • De utpekade företagen förnekar kategoriskt framför allt uppgiften att NSA skulle ha ”direkt tillgång” till företagens servrar. 
  • Samtidigt har USAs underrättelsechef James Clapper, som är direkt underställd president Barack Obama, medgett att Prism existerar. Det beskrivs som ett datasystem som används för laglig insamling av utländsk underrättelseinformation från internetföretag. Dessutom påpekas att företagen vet om att insamlingen sker.
  • Kulmen på första veckans avslöjanden skeddei söndags då källan, 29-årige it-konsulten Edward Snowden, trädde fram. Från sitt hotellrum i Hongkong berättar han om vad han sett under sin tid som anställd på CIA och på NSAs underleverantörer Dell och Booz Allen Hamilton.