STORDATORERAN.

1. Vilka frågor var viktigast för it-chefen under 1980-talet?

– Standardisering, att höja kvaliteten och kostnadseffektivisering.

2. Hur gick förhandlingar med leverantörerna till, jämfört med i dag?

– Det finns likheter med hur det är nu, men en skillnad är att IBM hade en så stark ställning. Som kund fick man vara försiktig med att spela ut leverantörer mot varandra, annars riskerade man att bli nedprioriterad.

3. Hur ofta var man tvungen att uppdatera it-miljöerna?

– Patchar installerades kanske en gång i månaden eller varannan månad. En skillnad mot i dag var att man kunde testa patcharna ordentligt och hade bättre kontroll över dem.

4. Träffade it-personalen vanliga användare?

– Inte i samma omfattning som nu.

– Man jobbade inte lika agilt som i dag, med regelbunden kontakt med användarna.

– Det var både en styrka och en svaghet.

– Kravspecifikationerna och samordningen av projekt var bättre förr, men utvecklings- och leveranstiderna var ofta längre.

5. Vilken arbetsuppgift var jobbigast?

– Stora driftstarter, eftersom allt skulle köras i gång på en gång.

6. Vilket är ditt roligaste minne från arbetet med stordatorer?

– Det har varit spännande att följa utvecklingen. Det är kul att stordatorn fortfarande har sin plats, tack vare stor kapacitet och hög tillgänglighet.

7. Vad kommer du ihåg från Computer Sweden då?

– Jag läste Computer Sweden mycket och minns till exempel diskussioner om arkitekturer. Jag var ordförande för Dataföreningen i Stockholm under fem år och deltog själv i sådana diskussioner.