Försvarets radioanstalt, FRA
Arne Beurlings bedrift togs tillvara av Försvarsväsendets radioanstalt, FRA, numera Försvarets radioanstalt, som lyssnade på tyskarnas telegramtrafik mellan Tyskland och Norge tills tyskarna anade oråd och bytte krypteringsteknik. Efter kriget blev FRA:s uppgift främst att lyssna på radiotrafik, främst från Sovjetunionen. Att lyssna på radiotrafik är okontroversiellt. Allt som sänds med radio kan avlyssnas av vem som helst, och det vet alla. Motmedel har givetvis utvecklats. Ett motmedel är hoppande frekvenser, ett annat är att koncentrera sändningen till några få sekunder som måste sändas i exakt rätt ögonblick.
FRA var tämligen okontroversiellt tills anstalten begärde att även få avlyssna trafiken på internet. Det motiverades med att allt mindre information av intresse för försvaret sändes med radio. FRA måste få tillgång även till internetkommunikation för att kunna sköta sitt uppdrag. Förslaget möttes av en våg av kritik. Resultatet blev att FRA fick tillstånd att avlyssna internettrafik som passerar landets gränser. Eftersom många svenskar har e-postkonton på Gmail, Yahoo och Outlook, för att inte tala om allt som skrivs på Facebook, är begränsningen lite värd. Allt sådant passerar landets gränser och kan alltså avlyssnas av FRA. Det finns hittills inga belägg för att FRA har missbrukat sina långtgående befogenheter.
